Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 59
wa
fróe : fro f. ’hjälp’ Fr.2, hrime ’fiendskap’
som utom ’kyla’ äfven betyder ’fiendskap’ - se Fr.2 kuldi), ife Fr.2 Vgf. :
if ii., róe Vgf. : ro f-, starf e Vgf. starf n., stocke Vgf. : stoft f., tiunde : tiund f.,
tolfte Vgf. : tolft f., verke Vgf. : verk n.
fsv. brutij fda. brøde ’brott’ : fsv. brot n., hume ’misstanke’ ÖGrL. : hum,
luste (= isl. löste}, lyste (och lusta) : lust, lyst Sdw.
isl. drykkja Fr.2 : drykkr ’drickande’, dvala Fr.2 : dvol f., gipta ’lycka’ :
gipt 2) hos Fr.2, hugda ’intresse’ : hugd f. Fr.2, (hvisla f. : hvisl n. Fr.2),
kr af a Fr.2^: Jcrgf f., Äyij/á ’kall vindpust’ Vgf. : kylr (#a-stam), kvada Fr.2 :
/£^<f f., nylunda Vgf. : føme£ f., únytja Vgf., : w/i, róía : róí n. med olika bet.
Vgf., sola : fht. sola f. (o-stam), skylda : skyld f., sZátøa : sZctør. slégja :
sZfør m., føfø : tal n., þurda : pur dr ’förminskning’ (purdr : þverra = £mr<fr :
bera), no. uhemja ’olycka’ Aa. : Äamr (v <C *hami-on).
fsv. føjba ’kosa’ Sdw. : Ze/> f.
nsv. styrka : styrker m. (jfr storkna).
h) AdjeJctivabstralcta på -jan, -jon äro:
på -^’arø endast:
isl. #erme == sv. värme : varmr.
på jon däremot ett större antal. Typ: got. gariudjo : gariuds.
isl. birta ’klarhet’ Fr.2 : bjartr. Pd.: birte f.
augdepra ’svagsynthet’ Vgf. : augdapr.
døyfa ’döfhet’ Vgf. : daufr. Pd.: døyfe f., døyfd f.
ejpja ’kyla7 Vgf. : apr.
ergja, urn. arageu (Björk, och Steiit.) : ar gr. Pd.: er ge f.
fletja (== fsv., ä. nsv., diall.. nda.) ’dåraktigt tal’ : flåter.
fræna i frénoskammr ’kortäggad’ Vgf. Add. : fránn (- se § 1).
f yla ’stank’ Fr.2 : full.
heråa ’hårdhet’ Fr.2, fsv. hærdha : harar. Pd. : herde f, hardleikr; her da
’härdande’ är dev. af v. hercta.
hylla ’välvilja, huldhet’ Fr.2 : hollr. Pd.: hylle f. o. n.
htéra ’gråhet’ Fr.2 : hárr ’grå’ (: herr d. s. Fr.2).
kreppa ’trångmål’ Fr.2 : krappr [?, ty se nedan!].
andkæta ’otuktigt förhållande’ Fr.2 : kátr. Pd.: kccte f.
*linja ’svaghet’ Vgf. : linr. Pd.: linka.
lysa ’ljus’ Fr.2 : Ijoss. Pd.: lyse f.
mø^a 1) == sv. möda Vgf. 2) i fsv. äfven ’trötthet’? - se Schl. Pd.:
møde f. : woötr; möjl. <: môþi-ôn, ty jfr t. ex. fsax. modi (ty. müde). *
nenna, fsv. nænna Kg. St. ’dristighet’ : fht. -nand, ägs. -røo<f ’djärf,
användt som sista led i sammansättningar. Pd,: fsv. nænne n.
nepja ’kyla’ Vgf. : napr.
*rekja ’väta, rägn’ Vgf. : rakr ’våt’.
remma ’bitterhet’ Vgf. (= no. Aa.) : ram(m)r ’bitter’ Vgf.
skerpa = sv. skärpa : skarpr.
*snerpa ’skärpa’ : snarpr. Pd.: snerpe.
svéla ’kvalm, rök* : *sváll (jfr ägs. forsvælan) *> ägs. svól.
vekka ’väta’ : vgkr. Pd.: vpkve, -a - se § 4.
*velgja ’ljumhet’ : valgr ’ljum’3).
venja, sv. (sed-)vänja ’vana’ : vanr. Pd.: vane.
væma ’äckel’ Vgf. : *vámr - substantiverade adj. vámr ’a loathsome
person’. Pd.: váma.
4) Kanske har dock bandwo i förhållande till bandwa en något
individualiserande betydelse - se Osthoif Forschungen II. 168.
2) Intet tvingar att anta fjold vara en yngre utbildning af adv. fjol
utan möjligen fjgld <r *felu-þ- : felu == sskr. mahat : m/jok <c *meku n.
3) Härmed besläktade ord se Bugge hos Noreen Ordl. öfver dalm. s. 2áO.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
