Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nommalbildning. 153
brøyma ind. adj. ’brunstig’ <c g. *brau-m-jan (jfr da. rødme, sv. diall.
sylma, syrma), som uppvisar samma afljudsstadium i förh. till ie. \/ bhru
’brinna1 som brauCt ’bröd’ - jfr utan -w-suff.: dalm. bry med samma bet. -
se Bugge hos Nn. Ordl. 26.
þjalme ’snara, fälla’, etymon?
no.: blæma ’vattenfyld blåsa’ telem. Boss : isl. blåsa.
gyrma ’grums; dimma’ Aa. : no. gyrja d. s. Aa.
molma ’mor och kornig massa’ Aa. hör närmast till got. malma ’sand’
och fsv. malmber d. s., till hvilka ord det står i ursprungligt
afljudsförhål-lande 1).
fsv.: blema (/%> blena) ’blemma’ <: g. ]/^blai : dalm. blima <r g. J/frfä;
men 110. blæma till *blå = ägs. blåvan såsom ock hall. blåna enl. Bugge hos
Nn. Ordl. s. 20. Till dessa sistnämda bör ock närmast fsv. blæ-pra, isl.
bla-åra föras.
bulme ’bolmört’ /x» fda. bylne Noreen TJrg. judl. 122.
frisma, fresma ’yarblemma, böld’, kvar i sv. o. no. diall. Rz. Aa. Spegel
och Ihre anföra ett isl. f reis Var’ : i så fall jfr fitme : feitr.
sv. diall.: braxme (~ f ht. brahsima) : sv. br axen.
*falsme (~ falsne) ’falaska’ dalm. Nn. Ordl. 42.
flasma ’afflådt stycke’ bl. Ez.: flase, flåsa (utv. af \Sifla). Jfr no.
flase Aa. 165 2).
res(s)ma ’strå med frukt eller blomruska’ sk. hl. Bz. (res(s)ma : res(s)na
= blema : blena = falsme : falsne).
da. diall.: tvisme f. ’en mycket liten kvist’ Molb. dial. lex. : ägs. tvis-t
bl. a. ’a liwig’; jfr vidare med afs. på determ. ägs. getvisa ’tvilling’.
§ 7. Bildningar med 6* som karaktäristisk konsonant.
I de nordiska språken finnas talrika bildningar på -se, -sa,
där man dock har att med afseende på ursprunget skilja flera
grupper.
Synnerligen värksamt är suffixet såsom danande beteckningar
för personliga konkreta, särskilt djur-, smek- och öknamn,
hvarjämte man hos vissa kan urskilja en bestämd diminutivisk
betydelse. De äro till sin uppkomst att likställa med de f ht. Luzo,
Friteo etc. 3), där man väl icke får med Kluge N. St. § 60 anta
en ursprunglig ^-afledning, utan ett ty. suffix -so (v resp. Lud-so,
Frid-so) såsom v. Bahder Literaturblatt 1886 s. 4832 mot K.
framhåller.
Jag har att anföra följande sålunda bildade beteckningar för
personliga konkreta:
J) K. F. Johansson P. B. B. XV. 232 _ (citeradt från korrekturet) ställer
det däremot med en grundform *mulhmö(n) till got. milhma ’moln1. Dessa
tolkningar behöfva dock ej upphäfva hvarandra, ty jag tror, att got.
mil-h-ma : got. mal-ma (reduplicerad form? Noreen Urg. judl. s. 135) = mht.
smél-he ’smal’ (hvaraf mht. smelehe f. Kluge Et. Wb. Schmiele = no. smylve
’gräsart med smala blad’ Aa.) : got. smals (hvilka samtliga äro besläktade)
= ägs. holhj fsv. holJcer (om detta, som jag tror, <: -%n J- § 1) : ägs. hol o. m. a.
2) Det där anförda flask(a) ’flatsida’ är tydligen bildadt på flatr som
beiskr, Igskr, rpsJcr o. a. kända ex. (: resp. got. baitrs, isl. latr o. s. v.).
3) Af djurnamn må anföras f ht. Spatzo : y spad, hvarom närmare
Kremer P. B. B. VIII. 459,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
