Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljunggren: Anmälan. 197
man frftn hvarjehanda angripliga men upphjälpbara detaljer 1), så
återstår ©mellertid en väsentlig, sårbar punkt, som trotsar alla
botemedel: att ingen fast måttstock givits eller kan givas för
siffrornas användning. Allt blir bär relativt och beroende av den
enskildes uppfattning. Jäst denna vår oförmåga att exakt uppmäta
de för hvarje ljuds bildning karakteristiska avstånden mundelarna
emellan utgör, synes mig, ett oöverstigligt hinder för en strängt
vetenskaplig, "prganisk*’ ljudbeteckning.
Att icke desto mindre Jespersens analfabetiska beteckning för
den, som övervinner svårigheten av dess inlärande, kan göra tjänst
vid ljudbestämningar, därpå utgör den praktiska delen av hans
skrift ett yackert bevis. Detta beteckningssätt synes mig särskilt
kunna vara till gagn i de fall, då det är av vikt att skilja på de
olika genetiska elementen av ett språkljud, såsom när fråga är om
att bestämma en ljudövergång. Detta har förf. även själv sökt
åskådliggöra genom att symbolisera den i detta arkiv för några år
sedan mycket omtvistade utvecklingen sfr ;> sir i hustru av äldre
husfru. I den beledsagande förklaringen har han dock enligt min
tanke härvid lämnat ur räkningen en viktig faktor: aksenten. Att
/ reduceras kan näppeligen bero på tendensen att undvika onödiga
rörelser; ty om tungspetsen ändå måste sänkas (nämligen för att
lämna fri passage för luftströmmen till läpparna), så blir denna
sänkning icke bekvämare därför, att den får sig anvisat ett
kortare tidsmått. Först sedan en aksentförändring inträdt och i
samband därmed dels / blivit reducerat, dels associationen med det
enkla ordet (fru) fördunklats, kunde den nämda tendensen värka
på sätt som Jespersen vidare belyser. (Jämf.: hustru men husprea).
Oansett de analfabetiska tecknen eger avhandlingen högt värde
som en kortfattad och klar handbok i fonetik, något ojämn, som
naturligt är, då ju ljudanalysen endast intar en sekundär plats,
men skriven i en lättläst oph behaglig stil. En synnerligen
omsorgsfull utredning egnas explosivorna, särskilt de gordiska
språkens. ^Eena mediæ" finner J. i danskan ej med Hoffory i fyldig,
mandig och dylika ord, utan endast i uttryck som begge gange
[bæ(g)g(g)age], där ett obetonat e fösvunnit mellan tvänne lika
mediæ och överlåtit sin syllabiska funktion till den första av dessa.
Ehuru mindre utförd, ^r behandlingen av s- och s-ljuden intressant
och lärorik. Beträffande vokalerna är att anmärka en ny
utbildning av den ängelska wide-narrow klassifikationen; vokalerna
indelas av J. i å ena sidan tunna och breda, å andra sidan spända och
lösa, hvarvid likvisst bör påpekas, att denna senare indelning i
praxis för det masta negligeras av förf. själv. Föga tilltalande
förekommer mig en i slutet av avhandlingen inflickad teori om upp-
*) Såsom att exponenternas betydelse snarare antydts än bestämt
preciserats och att tungan endast avdelats i rygg och. spets. (Förf. föreslår i
ett appendix att särskilja 4 partier å tungryggen; en anmälare fe.ar
föreslagit 3),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
