Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rygh: Stedsnavne paa lo. 247
30 Aslo, Oslo; udtates Aåsslo. Former af
Bygdenav-net Oslo-hered: Asloarherad har jeg optegnet fra 1309 (DK
I 112) og 1321 (DN. Y 61). Osloarherad har jeg fra 1316.
1320. 1341. 1351. 1360. 1370. 1376.’) 1390. Osloarsherad (!)
1360 (DK IV 317). Oslosher að synes at være den
almindeligste Form (jeg har det optegnet fra 30 Breve, tidligst
1279, DK II 49). Aslosherad 1312 (DK III 97).
Oslohe-rad er almindelig Form i RB. (kun l gang der Osloar-) og
ofte ellers (14 Breve, tidligst i et latinsk brev 1315 DK
IY 121).
31 i Aslom nævnt i BK. 10b under Opstryn Kirke i
Nordfjord, ikke gjenfundet nu.
32 X Baarlaag, udt. Båorlaag2), i Leikanger Pgd. i
Sogn. i Bordlaam BK. 33a. 49b.
33 Birkelo, udt. B^/rkjelo, i Breim Sogn i Nordfjord.
34 X Bjella i Gran Pgd., Hadeland.
35 X Bjella i Aal Pgd., Hallingdal. a Biarlaam DK II
88 (1310). Jfr. Ko 7.
36 X Björlo, udt. BjcTrlo i Eid Pgd. i Nordfjord, i Biorla
BK. 18a’V i Biorloo BK. 34a. Af Bjorr, Bæver.
37 Borlo, udtalt Bôriio, i Borgund i Sogn. i Borglo
BK. 42a. 45b.
*) Osloar- og Oslos- i samme Brev 1376 (DN. III. 307).
Tillägg: "Oslo kommer neppe af áss Bjergaas eller af oss Elvemunding,
men snarest af p’ss, pl. æsir (saa at Betydningen "Lund" vilde passe godt;
jfr Véló). Det skrives nemlig i norske skrifter ofte oslo, dog undertiden
aslOy i latinske oftest asloia, ansloia. Formen Oslo forekommer ogsaa ofte
i Genetiv".
(Efter ett skriftligt meddelande från Prof. S. Bugge af 1883 till Fr. L-r.)
Genitiven Oslos har jag antecknat från ett diplom av 1264. I
Flatöbo-ken träffas i oblik form Oslu, som tydligen uppstått därigenom att ordet
uppfattats som osammansatt (då det som ändelsevokal uppfattade o utbytts
mot u). Därav har bildats en ny nominativ asla (anslag se Aall,
Kon-gesagaer II, 55. I några norska diplom träffas skrivsättet Orslo, vilket
häntyder på supradentalt (eller kakuminalt) s och 1. Fr. L-r.
2) ao er den sognske Udtale af det lange a (omtrent som den islandske
Udtale af á). Pleier ellers ikke at findes, uden hvor der er oprindeligt
langt a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
