Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornnordiska kvantitets- och akcentfrågor.
Enligt Noreen (Pauls Grimdriss I s. 457 § 52 I anm.
a, s. 463 § 77 och Arkiv K F. II 319 ff.) skall i det nord.
fornspråket en ljudlag hava funnits, enligt hvilken i stavelser
med "stark geschnittener accent" (vare sig att orden voro
en- eller flerstaviga) lång vokal + kort konsonant övergått
till lång vokal + lång konsonant, hvarefter den långa
vokalen förkortats, så att det ljudlagsenliga slutresultatet blev
kort vokal + lång konsonant^/ På detta sätt vill N. förklara
åtskilliga konsonantförlängningar såsom i 2 pers. imperat. av
typen grått (av gråta), 2 pers. prét. hiótt, upp (av *tip), uti
(av ut), vidare i pott (av jbo-at), nom. sg. mask. och neutr.
av typen grárr, grått, gen. sg. mask. och neutr. av typerna
gr áss j buss (nysv. titt sjöss, till lyss, nyss)] ytterligare i
sådana tvåstaviga ord som de enkla isl. komparat./^árn, smérri
fsv. miørri, gen. och dat. sg. fem. samt gen. pl. av typen
grárrar, grárri, grárrar; ävensom i vissa komposita ss. isl.
tuttugu.
Såsom stöd för denna sin åsikt, hämtade från det
moderna språket, anför N. dels konsonant-förlängningen i
sådana nysv. ord som kärring i motsats till käring (jmf. Kock:
Svensk akcent I, 61 noten 2), tråggård (men trägård), frúckost
etc., dels den omständigheten att, när i nysv. bygdemål en
ändelsevokal synkoperas omedelbart efter en annan vokal,
denna (dvs. rotvokalen) enligt N. skulle få akc. l (och ej
cirkumflex, såsom annars fallet är vid synkope).
ARKIV FÖB NORDISK PILOLOGI VII, NY FÖLJD III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
