Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Kvantitet och akcent. 337
med bita etc., men detta är så långt ifrån fallet att, under
det att bita etc. ha kvar ändelsevokalen under hela den fsv.
perioden (liksom ännu i rspr.), orden se, fly, fru åtminstone
redan för 600 år sedan kunde vara enstaviga. Ifall de
därför en gång havt cirkumflex på grund av synkope, bör denna
akcentuering under den långa tid, som förflutit efter
ändelse-vokalens avnötning, ha utbytts mot enspetsig fortis, liksom enligt
Noreens egen åsikt (Arkiv N. F. II, 321 f.) ett dylikt utbyte av
cirkumflex mot enspetsig fortis över huvud är att vänta, när
lång tid förflutit efter synkoperingen1). För övrigt kan
ordet fru mycket väl hava lånats av målet från rspr. - På
samma sätt som i se, fly förklaras naturligtvis den enspetsiga
fortis i andra liknande verb i målet (bo, dö, glo, rö etc.).
Hvilket ord N. åsyftar med Fryksdalsmålets fri, är ej fullt
klart. Rsprrs fria "begära till äkta" har nämligen såväl enligt
hans Ordbok öfver Fryksdalsmålet som enligt Jan
Magnussons tillägg till denna skrift (i Sv. landsm. II, 2) cirkumflex
(ej enspetsig fortis); N. skriver fri, Magnusson frij. Om
åter möjligen verbet fri "skydda, freda" (äldre f ripa) åsyftas,
så har i detta ord ej blott ändelsevokalen utan ock
föregående konsonant förlorats, och i detta fall få verb i målet
regelbundet enspetsig fortis (jmf. s. 375 f.), och fri med
enspetsig fortis saknar på den grund bevisningskraft.
För att utröna, huruvida möjligen andra ord i
Fryksdalsmålet få enspetsig fortis vid relativt sen synkope av
än-delsevokal omedelbart efter rotvokalen, har jag granskat
Noreens och Magnussons ordböcker, men, så vitt jag ser, framgår
*) I fall sådana värb som se, fly havt cirkumflex, bör denna akcent för
övrigt ha alstrats för mera än 600 år sedan. Troligen ha nämligen se, fly etc.
förlorat ändelsevokalen icke på ljudlagsenlig väg utan genom analogisk
anslutning till verb, hvilkas rot slutar på ä (fä, gä etc.; Kock i Arkiv N. F.
I, 384), hvilken åsikt delas av Noreen (i Pauls Grrundriss I, 524). Men detta
vill säga, att den på se, fly möjligen en gång hvilande cirkumflexen bör
anses ha samma ålder som den på fa, ga etc., i hvilka ord den förskriver sig
från utvecklingen faa > fä etc. Men formerna faa etc. äro så gamla, att
de icke finnas ens i de isl. handskrifterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
