Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan av «Die Volsungasaga. Nach Bugges Text mit Einleitung und Glossar herausgegeben von Wilhelm Ranisch». Af Gustaf Cederschiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederschiöld: Anmälan. 95
Betydelserna af prepositionen á hafva icke ordnats med
grundbetydelsen till utgångspunkt. Äfven i enskildheter förekommer
ett och annat, som vittnar om någon vårdslöshet; så hade de
alldeles liknande uttrycken á sJcóginum úti och d mp^tm úti ej bort
skiljas från hvarandra genom uttrycket á golßnu; uti Sigurþr
þer-rir sverþ á grasinu och steikja hjärtat á teini synes á hälst böra
hänföras till betydelsen B. a) (= "räumlich, auf die frage wo?").
Vid akr anföres got. ar Jer s, naturligtvis tryckfel för akr s.
I st. f. barnstokkr vill utg. (med Edzardi) läsa brandstokkr:
"der bäum hätte dann seinen namen erst davon, dass Odin das
schwert hineinstiess". - Det är nog troligt, att sagans
framställning af det underbara trädet innebär någon förvrängning af den
ursprungliga sägnen; men det förefaller mig, som om svårigheterna
ej blefve lösta därigenom, att man upptager läsarten brandstokkr
och rättar sagan så, att trädet först efter Odens uppträdande i
salen får detta namn. Ändock återstår det som oklart, huru
benämningen st okkr kunnat gifvas åt ett lefvande träd (jfr 233; limar
trésins meþ fygrttm Hornum sto þu út um r$fr).
bátr uppgifves vara n.; läs m.
Under biþja anföres biþ ek þeim engi lengra; läs: biþ ek þeim
eigi lengra.
Under bjóþa och dreyma (och på flere ställen?) blir, vid
angifvande af konstruktionssättet, "etw." öfversatt med eitt] det rätta
hade varit eitthvert eller eitthvat (förkortadt: eht).
Uppgifterna om böjningen af subst. bjprn äro något
otillräckliga, då stamstafvelsens vokal i nom. pl. ej anföres, hvilket annars
sker i dylika fall (jfr t. ex. bgrkr^ hjprtr, prn m. fl.).
Under blåsa är "holt atem" knappast en lämplig öfversättning
af (Guþruri) bl$’s [för bl$ss] gnåunni uti skildringen af Sigurds
död; bättre Edzardi: "Gudrun erseufzte".
br eg þa viþ torde icke vara exakt öfversatt med "sich
sträuben7’; betydelsen är snarare "rycka till, spritta till, bli häftigt
förskräckt".
búþu, läs buþu.
bystr i uttrycket borg gulli bysta bör hällre uppfattas som part.
pret. än som adj.
Under drepa öfversattes [Gunnarr’] drap strengina .meþ tánum
sålunda: "schlug die saiten mit den zähnen"; altså "zahnen" för
"zehen", ett fatalt tryckfel!
Att förklara dyljumz (2860) som pluralis majestatis är
ingalunda behöfligt; formen kan ju lika väl vara singularis.
ekki såsom pronomen blir ej tillräckligt öfversatt med "nichts";
för de fall, då ekki (såsom t. ex. 1467) bestämmer ett utsatt eller
underförstådt subst., passar ej denna öfversättning.
kveþjur blir (under falla) altfor fritt öfversatt med "worte",
likaså (under ýfá) ýfaz viþ e-n med "vor zorn entbrennen gegen
einen".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
