Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. I-omljud i kort rotstavelse, följd av -iR-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Kock: Språkhist. bidrag.
ensstämma de fsv. bætre, bæztr (även batre, baster, se Kock
i Arkiv N. F. II, 33 noten); fræmbre, fræmster (enligt
Söderwalls ordbok en gång frambre}; fyrre, fyrster (sällan
forre, forster; jmf. Söderwalls ordbok); yfre, øf r e (yvorster,
øvorster; fgutn. yfrstr; i Uppl.-l. en gång til offro maríu
mosso, Rydqvist II, 440).
5) Komparat. och superi, av adverb: isl. betr, best (i
den älsta isL blott betr, men bazt jämte best; jmf. Larssons
anf. skrift); fyrr, fyrst; fremr, fremst. I fsv. bceter, bæst;
fyr, fyrst (sällan for, först; jmf. Söderwalls ordbok);
fræm-ber(mer), fræmst (genom komposition med mér ej blott
fræm-ber-mér, bildat av komparat., utan ock f rammer [också skrivet
frammeer, fram meer; även fram mera etc.], bildat av
positiven fram).
6) Sing. av maskulina i-stammar, hvilka sakna pluralis,
och således ej kunna hava erhållit omljudet från denna
numerus: isl. glymr "buller", gnyþr "brummande", gyss "spe",
kylr "kyla", yss "larm", pyss "tummel"*) etc.
Man har försökt genom analogi-påvärkan förklara
omljudet i vissa bland dessa ordformer; det påfallande «-omljudet
i ett par av ordgrupperna synes man däremot icke hava
beaktat.
Redan förklaringen av omljudet i komparativerna betri,
fremri etc. såsom infört genom analogi är mycket osannolik.
Då som nämnt den älsta isl. alltid använder omljud i betri,
betr, men blott fakultativt i superlativen baztr (och beztr),
bazt (och bezt), sá är det tydligt, att omljudet ursprungligen
tillhört komparativen och väsentligen från denna inträngt
i superlativen. I det något yngre språket finner man
J) Intet exempel på pl. anföres för glymr, gnyþr, gyss, Jcylr i Fritzner2
eller för yss, þyss i Oxfordordboken; ej häller för glymr, þyss "strepitus" hos
Egilsson (han upptar icke gnyþr, Jcylr, yss). Av vissa andra ord med likartad
böjning förekommer däremot, såsom. Wimmer: Fornnord. f or ml. § 41 b
nämner, pluralis, fastän man till följe av deras betydelse ej väntar denna
numerus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
