Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. I-omljud i kort rotstavelse, följd av -iR-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 Kock: Språkhist. bidrag.
När åter en kort rotstavelse åtföljdes så väl av i som av JR,
värkades omljud genom båda dessa faktorer i förening.
Man bör väl tänka sig detta på så sätt, att i t. ex. i *komiR,
3. sg. pres. av koma, fore sitt bortfallande så förstärkt den
i-klang (= det palatala uttal), som R redan i och för sig
hade, att ett dylikt sålunda särskilt starkt palataliserat R
värkade omljud på föregående vokal, även när ^-ljudet
skildes från vokalen av en mellanstående konsonant (*komin >
*kom*R > kømr). I många fsv. skrifter representeras som
bekant isl. -r av -ir: kombir "kommer" etc., vare sig att i här
blott angiver i-klang hos r, eller att ett (flyktigt) i-ljud
utvecklats framför -r. Uttalet av *kom*R har under en äldre
språkperiod varit ett delvis liknande. - Måhända skulle
man också kunna sålunda uppfatta förhållandet, att i t. ex.
*komÍR Æ-ljudets palatala natur* så in värkade på föregående
i-ljud, att detta kvarstod längre än andra i efter kort
rotstavelse och bortföll först, sedan den yngre i-omljudsperioden
inträtt. Dessa förklaringssätt äro för övrigt nära besläktade.
Möjligen bör med den här framställda uppfattningen
sammanställas, att man ännu i den poetiska avdelningen av
Rökstens-inskriften finner SÍÍÍR "sitter" med kvarstående i framför
R, vare sig att -ÍR här betecknar ett särskilt starkt
palataliserat R, eller att i alltjämt ännu kvarstod framför det
palatala R.
Genom den här framställda ljudlagen bliva de ovan
anförda formerna lätt begripliga: *komÍR > kømr, *barÍR > berr,
*hnotÍR > hnøtr, *batÍRa > betri, *batÍR > betr, nom. sg.
*glu-mÍR > glymr (från nom. infördes y sedan även till andra
kasus: glym, glyms). Även i en sådan form som fgutn.
steþr "plats" (jmf. isl. stajbr) är således i-omljudet
ljudlagsenligt, och det har blivit enrådande i alla kasus av detta
fgutn. ord genom inflytande icke blott från nom. och ack.
pl. (stefiir, stefii), utan ock från nom. sg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
