Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Har Orvar Odds saga lånat från Magus saga? (G. Cederschiöld)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Cederschiöld: Qrvar Odds saga o. Magus saga.
j-
Gärna medgifver jag, att de här senast omtalade
likheterna och olikheterna (vid resp. Måg. s. 2753~55 och 3463,
ja, kanske t. o. m. 3457) i och för sig själfva kunna
ungefärligen lika bra förklaras ur Boers hypotes, att det är Måg.
s., som lånat från en äldre redaktion af Q. O. s.1); jag vill
blott framhålla, att de icke böra anses strida mot min
hypotes om Måg. s. såsom långifvare.
De öfriga tre ställen, där parallellism ansetts förekomma,
tror jag svårligen ega någon betydelse för lösningen af den
föreliggande frågan.
Måg. s,. 2762-66 och Q. O. s. 14410>n (jämte 1459’10)
hafva ingen annan likhet än det föga karaktäristiska
faktum, att konungens män ställa frågor till den nyss
anlände främlingen; de frågandes personer, deras förhållande
till främlingen och resultatet af deras försök - allt är olika.
Hvad åter angår de båda sifferuppgifterna om
hufvud-personens längd och ålder, bör först märkas, att de uti Q.
O. s. icke förekomma inom det stycke af sagan, som eljest
erbjuder likheter med Måg. s. Uppgiften om Odds längd
tillhör nämligen skildringen af hans begrafning; om Odds
ålder erhålla vi upplysning i sagans början (Heids spådom)
samt, enl. S, dessutom i dess slut. Vidare äro uppgifterna
i Q. O. s. icke alldeles samstämmande: Odds längd
uppgifves visserligen i hs. S (liksom Vidfyruls i Måg. s.) till 7
alnar, men i hs. M till 8, i hss. ABE till 12; hans ålder
säges i slutet af S och i den andra redaktionens början (149)
hafva utgjort 300 år, men i början af S (1513) 100 år.
Och slutligen torde dessa och dylika sifferuppgifter få
betraktas såsom stereotypa för heroiskt-mytiska och romantiska
sagor, då det är fråga om jättelik kroppslängd eller mycket
hög ålder. Tyvärr är jag nu ej i tillfälle att ur
litteraturen samla hithörande exempel (jag tror mig ha sett rätt
*) Däremot förslår (såsom förut påpekats) Boers hypotes ej till att
förklara namnet Næframaðr och orden ek em hvívetna ellri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
