Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jämte kr åklä}’, nysv. ögla och öggla jämte ygla och yggla för
ursprungligare ögla (av 09$) men yggla; måhända även
fsv-økn jämte ykn (jmf. nysv. uttalet öken och Ocken)] obs. även
fsv.fatykeTj sällsynt sidoform till/aføfør. Ovisst är, om nysv.
gyckel^ gyckla äro att hit hänföra. Platt-t. har göckeln "gyckla",
nyfris. g Okel, gökeln (Doornkaat-Koolmann), Lucidor Gökkel
Dokker (Arkiv I, 232), men då nyfris. även använder guchel,
gucheln (Doornkaat-Koolmann), skulle växelformerna med ö
och y i nysv. möjligen kunna bero på lån från skilda tyska
dialekter; jmf. om dylika lån s. 82.
Det bör framhållas, att Tamm: Etym. ordbok under
l)ygel yttrar med anledning av den äldre svenska formen
lög ei: "Den nuv. formen med y beror kanske på en plur.
bygglar (jfr. yggla bif. till ögla?}". Tamm formulerar alltså
kanske sist anförda ljudlag så, som ovan s. 84 skett (om
min uppfattning av bygel : bögel se s. 83).
(Forts.)
Axel Kock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>