- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
130

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kann man av aksentueringen i islänska handskrifter draga några slutsatser rörande det ekspiratoriska huvudtryckets plats? (Ludvig Larsson) - Härad (Erik Brate)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delens slutkonsonant förenklas lika väl då senare delen börjar
med vokal som då den börjar med konsonant. Så är det
möjligen också (mitt glosar "Ordförrådet i de älsta islänska
handskrifterna" innehåller icke nog material för frågans
av-jörande), men om man funne konsonanten proporsjonsvis oftare
dubbel, då senare ledet börjar med vokal än då det börjar
med konsonant, kunde dätta förklaras så, att den dubbla
konsonanten i det förra fallet icke vore tecken för lång
konsonant utan för jeminerad konsonant, vilken synes mig
lätt kunna uppkomma fore vokal i sådan ställning som det
här är fråga om. Till sist vill jag leda uppmärksamheten
därpå, huruvida äj sjillnaden mällan de båda prefiksen
al-ock all- känn bero på olikhet i huvudtonens läge.

Lund den 27 juni 1892.

Ludvig Larsson.

Härad.

H. Reuterdahl, Svenska kyrkans historia I, s. 16 säger:
"Tid efter annan odlades ödemarkerna, och de uppodlade
di-strikterna med deras folkmängd synas hafva blifvit kallade
härader. Åtminstone nyttjas detta ord af Sturleson och de"
öfriga isländarne på ett sätt, hvarigenom det blifver något
när det samma som nybygge". Till stöd åberopas åtsjilliga
ställen ur Ynglingasagan. Denna betydelsen uppföres ock
som den första av Fritzner, som anjiver ordets betydelse på
följande sätt: "1) Bygd, beboet Land eller Del af Landet
2) Landsbygden mods. a) By eller Borg b) Kongens
Omgivelse eller Tinget c) Kloster 3) Bygdelag, som med
bestemte Grendser udgjør en særskilt større eller mindre Del af
Landet med fælles Styrelse af dens Anliggender a) paa Island
b) i Norge." Schlyters lagordbok tjänner blått betydelserna

ARKIV FOR NORDISK FILOLOGI IX, NY FÖLJD V.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:19:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1893/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free