Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grammatiska och etymologiska undersökningar i nordiska språk (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"ross, besonders streitross (auch reitpferd) und wagenross (auch
saumross)" (se Lexer: Mittelhochd. Wb.), så är det
otvivelaktigt, att det fsv. ørs kommit till oss från Tyskland liksom
åtskilliga andra till riddarväsendet hörande uttryck.
Göteborg 7 Juli 1892.
Tillägg till uppsatsen om förlusten av
konsonan-tiskt u» Även i fsv. annatt(w)iggia dels "ettdera", dels "antingen";
hwartwæggia ; hwartigia "hvardera", hwartiggia "hvarken";
baþe-t(w)iggia "bådadera" sammanhänger förlusten av w med stavelsens
relativa akcentlöshet. När annnattiggia "antingen" och hwartiggia
"hvarken" voro partiklar, kunde hela ordet sakna fortis och w
därför bortfalla, hvarefter formen utan w kunde på analog väg
antagas av orden, brukade såsom pronomen, samt av baþetiggia. I
hwartigia "hvardera" med akc. l kunde måhända den svaga
semi-fortis på andra stavelsen tidigt försvagas till levissimus, även när
ordet hade fortis på första, hvarvid w förlorades. Men möjligen
förlorades under en något senare period w ljudlagsenligt även i
semifortisstavelse, när det föregicks av en tautosyllabisk konsonant,
hvilket antagande skulle förklara förlusten av w i samtliga dessa ord.
Axel Kock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
