Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Svipdagsmál (fortsättning och slut) (Hj. Falk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Talk: Svipdagsmál. 49
som det Jupiter helligede træ, en betydelig rolle, og dens
nödder omtales i Metam. I, 106 blandt de frugter, hvoraf
guldalderens mennesker nærede sig (et quæ deciderant patula
lovis arbore glandes; si. iuglandes, quasi Jovis glandes
(Ser-vius ad Ecl. VIII, 30)).
5: Yggdrasel kaldes eviggrön (Vpluspå 19), Vergils
un-derjordstræ sammenlignes med den evig grönne mistel: quäle
solet silvis brumali frigore viscum fronde virere nova . . .
talis erat species auri fronden tis opaca ilice.
6: Yggdrasel kaldes heidvanr (Vpluspå 27), serenitatis
expers (Egilsson). Vergils underjordstræ kaldes opaca arbor,
ilex. Silius 5, 481 f.: æsculus, umbrosum magnas super
ar-dua silvas nubibus insertans altis caput, instar, aperto si staret
in campo, nemoris.
7: Yggdrasels rödder gaar ned til Hel og Nivlhel, dens
krone rager op over himlen (Grimn. 31, SnE. I, 68). Georg.
II, 291: æsculus in primis, quæ quantum vertice ad auras
ætherias tantum radice in Tartara tendit.
8: Yggdrasel kaldes rnjptvidr, skjæbnetræ, Mimetræet
mjptudr. Ecl. I, 17: de coelo tactas memini prædicere
quer-eus. Metam. XIII, 716: vocalemque sua terram Dodonida
quercu.
9: Af verdensasken drypper honningduggen, af hvilken
bierne nærer sig (SnE. I, 76); dette er vei den morgendug,
der opholder Liv og Livtrase i Hoddmimes holt. Om
guldalderen heder det i Metamorph. I, 112: flavaque de viridi
stillabant ilice mella; Tibullus: ipsa mella dabant quercus;
Vergil: mellaque decussit foliis (ni. Jupiter, da guldalderen
var tilende).
Om betydningen af middelalderlige forestillinger om
korset og om livsens træ for Yggdraselsmytens udvikling
henvises til Bugges Studier, hvortil Ovenstaaende kan
betragtes som et supplement. At paavise, hvorledes igjen selve
ABKIV FÖR NORDISK FILOLOGI X, NY FÖLJD VI. ’ 4:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
