Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wadstein: Tolkning av dikter.
65
ock var gift med Qndordisen
"(snö)8kidgudinnan" Skdfre.
.4) Niord far om våren
från prymheimr ock får så
enligt överenskommelse med
Skade stanna borta tre
(vintrar, eller rättare) månader i
Nöatáner.
gift med dennes dotter Drtfa
"(8nö)drivan".
4) Vanlande for bort från
Drifa ock hennes land "at
vare", men lovade henne att
återkomma efter tre (vintrars,
eller rättare) månaders
förlopp ’).
Namnet på Niords maka Skafre sammanställer jag med
got. skadus "skugga", gr. onörog "mörker" (egentl. väl "det
täckande") ock andra därmed besläktade ord, av ie. *skot.
Likasom t. ex. den bekanta ie. roten s-ku "täcka, dölja"
(varav t. ex. gr. OKdvog "hud", egentl. "det täckande") vid
sidan av sig hävt ett ku utan s- (varav t. ex. såsom bekant
gr. KÖrog "hud"), så har även jämte ie. *skot funnits en
form utan s-. Till denna senare form äro att hänföra sv.
hatt, egentl. "täckaren", ock besläktade ord (jfr Kluge,
Etym. wörterb. under hut), samt enligt min mening även isl.
HgSr, namnet på Balders blinde (i mörker levande) broder;
jfr det alltså besläktade gr. öuoz-eivög "dunkel, blind".
Såväl myten om att Balder, han, som är "suá biartr,
suá at lyser af honom", braktes till Hel, mörkrets boning,
av Ifydr, en representant för mörkret, som den myten, att
Niord-Vanlande måste vara nio månader i Skade-Drifas,
mörkrets ock köldens, våld, utgöra alltså endast varianter
av det så ofta mötande mytiska motivet: striden mellan
ljusets ock mörkrets makter. Samma motiv går igen i
berättelsen om, huru grimhildr (Ynglingatal) eller Huld (Yng-
’) Denna åsikt, att Vanlande vore identisk med Niord, liksom den, att
Visbarr hade Frey såsom urbild (jfr nedan), framstälde jag inom det filol.
seminariet i Uppsala redan innan jag f&tt kännedom om Noreens (nu i
Uppsalastudier etc. s. 216 ff. publicerade) uppfattning av Vanlande ock
Vis-burr såsom båda identiska med Frey. Att vi båda, oberoende av varandra,
kommit till det resultat, att man h&r hade att göra med gudaväsen "or
Vana-heimom", torde styrka, att vi härvid äro inne på rätt väg.
ABKIT V5» HOEDIK FILOLOG! XI, MT FÖLJD TU. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
