- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
68

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68 Wadstein: Tolkning av dikter.

Ordet liàs i 7:de raden av samma strof för jag till
liona i nästa rad. Lifrslio&e är en sammansättning av samma
art ock betydelse som isl. U&sJiQföenge. Med båge lifrsliona
är att jämföra båge iarla i Háloygiatal, strof 5.

Strof 22.

I stället för lifs of lattr i rad 3 ha Jöfr. ock Sparf. (jfr
om handskrifterna av Ynglingatal Aarbeger 1891 s. 372,
373) lifs of latr, vilken senare läsart torde vara att
föredraga. Den förra läsarten kan endast tolkas såsom (Jorund
blev) "avrådd från att leva" (jfr letia "fraraade, soge at gjore
en uvillig til") ock ingalunda såsom "vita privatus", såsom
man hittills på grund av sammanhanget velat förstå det.
Denna sista betydelse måste däremot den andra läsarten lifs
of latr ha haft. Detta latr är nämligen att fatta såsom
látr7 en form, som bör ha förekommit med samma betydelse
som látenn; jfr got. fra-lêts "frigiven" ock biugr: bogenn,
riocfr : rofrenn. Itfslátr är att jämföra med lif látenn ock bör
såsom detta ha betytt "dad, dræbt", alltså just vad
sammanhanget här fordrar. Detta latr finnes ock med aktiv
betydelse (om dylik vid sidan av passiv betydelse jfr Kluge,
Stammbild.-lehre § 169 ff.) i t. ex. fá-látr, drarnb-látr m. fl.
Beträffande det här diskuterade uttrycket är att jämföra, att
avskrifterna av Fagrskinna (enligt s. 30 i Munch ock
Ungers edition av d:o) i st. f. lifs of lattr (i Hálaygiatal strof
12) ha den èna l. oflatir, den andra l. oflatu Fagrskinna
har väl haft oflatin (= oflátenn), ock sannolikt beror den
första av dessa former på felläsning av n såsom r, den
andra på uteglömmande av nasaltecken över -i. Detta latin
har tydligen insatts av Fagr:s skrivare såsom en på hans
tid vanligare form än det, enligt vad ovan påvisats, här
ursprungliga -látr.

I rad 6 har man hittills läst hgrua Sleipner, som man
tolkat "linets (linrepets) Sleipner", en omskrivning för galge.
I stället för h^rua ha emellertid Jöfr. (ock Sparf.) hurfu samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free