- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
146

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146 Kock: Studier i fhord. gramm.

kunna förklaras enligt denna regel. Det är nämligen föga
tilltalande att (med Noreen i Pauls Grundriss I, 498 §181, 1)
helt och hållet skilja det fjutl. ak från det isl. ek och anse
det förra representera ett ie. *Bgom.

VI. Till växlingen gh : g i fornsvenskan.

Som bekant har det i den älsta fsv. brukliga ^A-ljudet
(den gutturala, resp. palatala, betonade frikativan) i de flästa
ställningar utvecklats till #-ljud (den gutturala, resp. palatala,
betonade explosivan) i det yngre språket. I Tidskr. f. fil.
N. R. IX, 140 ff. torde det ha lyckats mig visa, att ^A-ljudet
redan på 1300-talet övergick till g omedelbart framför £
(saghpe > sagpe etc), att denna ljudutveckling (gh > g)
inträdde omedelbart efter & på 1400-talet (stadhgha > stadhga
etc), samt att man på 1500-talet — på grund av en
dissi-milatorisk ljudlag — finner frågadhe etc. av äldre
frägha-dhe etc.

Jag skall här söka visa, att en ljudutveckling gh > g
åtminstone dialektiskt genomförts på 1400-talet även i en
annan, skarpt begränsad, ställning.

En granskning av textkodex till Kristoffers landslag,
hvilken handskrift är från mitten av 1400-talet, visar, att
följande ljudlag tillämpats: intervokaliskt (och troligen även
slutljudande) gh har efter vokal med semifortis och
in-fortis övergått till g, men kvarstår efter vokal med
fortis. Jag har för frågans undersökning genomgått 20 sidor
i Schlyters upplaga, nämligen Kopmala balker och Tingmala
balker t. o. m. fl. 1.

I överensstämmelse med regeln finner man

kepslagan (223, 10 l); 231, 5), kepslaga (225, 3),
iord-œganden (225, 5), malsegenden (231, 7; 13), málseganden
(232, 2), malsegande (234, 3), malsegende (234, 4; 12), swe-

M Första talet angiver sida, det andra rad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free