- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
319

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Gramm. bidrag. 319

lingen U > ö omedelbart framför a: bua > böa etc. (Kock i
IF. II, 332 ff.).

II. Preteritlformer till fsv. halda, falla och behandlingen
av brytningsdiftongen iu i den yngre fsv.

Fsv. har en stor mängd växelformcr i preteritum av
verben halda och falla. Enligt Söderwalls och Schlyters
ordböcker samt Rydqvist I möta följande former. Till halda sg.
hœlt (ganska sällsynt, dock i olika skrifter, t. ex. VGL. I),
sg. hiult: pl. hiuldo, sg. hiolt: pl. hioldo, sg. hielt: pl. hieldo,
sg. hult : pl. huldo, sg. holt : pl. holdo, sg. hylt (skrivet en
gång hylth och anträffat en gång i sammansättningen behylt) :
pl. hyllo, sg. helt : pl. heldo (pass. htildhos); dessutom sg. en
gång i aktivum hielthe och i pass. höides, huldis (hvartdera en
gång). Till falla sg. fœl (fel), sg. full: pl. fullo, sg. fioll :
pl. fiollo, sg. f0l : pl. fiéllo, sg. ful : pl. fullo, sg. fol: pl.
follo, sg. f0ll : pl. fello; sällan sg. fal (dock t. ex. VGL. I,
J. B. 14), fal (på runstenen på Turinge kyrkogård, Öknebo
härad, Sörmland, Liljegren 803, Antiqvarisk Tidskrift X, s.
151), fœl: pl. fielle, sg. ffiill (en gång).

I Pauls Grundriss I, 512 § 221, c anmärker Noreen, att
i fsv. fol(l) "föll" och Iwldo "höllo" synes föreligga "aoristisk
bildning (svag rotvokal med a-omljud)", och han skiljer
således dessa former fullständigt så väl från fiollo, hioldo, hvilka
genom brytning uppstått ur fellu, heldu, som ock från fullo,
huldo. Dessa sistnämnda former menar han nämligen ib. §
221, a stå i avljudsförhållande till fal(l) "föll" och till det
dialektiska nysvenska (h)iœlt "höll", hvilka skulle utgöra de
reduplicerade formerna till falla, halda, så att t. ex. (h)iælt
uppstått av *hehald (got. haihald). Sing.-formerna full, hult
åter anser han vara nybildningar till pl. fullo, huldo.

Det torde emellertid vara mycket vågat att på detta sätt
söka ett helt annat upphov för fol(l) än för full, ett helt
annat upphov för holdo än för huldo samt ett helt annat upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free