Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 Wiklund: Kvänerna.
lernas uppgifter härutinnan.) Det förefaller därför, som om
inga historiska grunder förelåge för att utsträcka Kvänland
mot öster äfven utanför det nuvarande Vesterbottens gränser.
För öfrigt ser man af dessa källor, att kvänerna voro
ett stridbart folk, som lågo i fejd både med norrmän,
(svenskar?) och kareler, äfvensom att de hade en "konung" och
hade särskilda stadganden om fördelandet af krigsbyte samt
att de på Adams af Bremen tid ännu voro hedningar, men
angående deras nationalitet får man inga direkta
upplysningar. Man skulle visserligen af namnet på deras konung
(Faravið = isl. vtåfQrull "som far vida omkring") kunna vilja
sluta till, att de varit skandinaver, men å andra sidan kunde
detta Faravid ju vara en öfversättning från ett främmande
språk — man har här särskildt föreslagit det finska
Kavtko-mieli "den fjärran längtande", ett vanligt epitet till
Kalevala-hjälten Lemminkäinen.
För att afgöra, till hvilken större folkgrupp dessa kväner
hörde, måste alltså andra medel tillgripas. Man bör tillse,
om icke möjligen från andra håll några underrättelser kunna
fås om det folk, som på 700- och 800-talen bebodde vårt
nuvarande Vesterbotten.
Lapparna voro väl de första innevånarna i dessa trakter,
men de torde dock härvid knappast kunna tagas med i
räkningen. Beskrifningen på kvänerna såsom ett stridbart,
röf-vande och plundrande folk passar ingalunda in på de svaga
och okrigiska lapparna, hvilka ju också i källorna
(Egils-sagan, Ottar) strängt skiljas från kvänerna.
Det folk, som efter lapparna invandrade till Vesterbotten
och trängde dem undan från hafskusten, var så vidt man
vet svenskar. Redan under vikingatiden (c:a 700—1050)
var kusten bebodd af skandinaver ända upp till trakten ai
Pite, hvilket bevisas af där förefintliga fornlemningar (Antiqv.
Tidskr. för Sverige II, 230). Helsingelagen (författad 1320
—1347) omtalar likaledes dem som bo i Ume och Bygde
j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
