- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tolfte Bandet. Ny följd. Åttonde Bandet. 1896 /
170

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170 Kock: í7-omlj. i fnorskan.

enkelt w-omljud), t. ex. stotfva, hoggva; nakkwar > nokkwar
;> nokk(w)or.

Såsom hela denna uppsats och även denna resumé visat,
skilja sig de olika fno. dialekterna mycket från hvarandra,
när fråga är om det av ett kvarstående u värkade omljudet.
Man kan då fråga: har i en fno. dialekt med yngre w-omljud
i alla ställningar (monnom, huorsu, piodgotu, gotu etc.)
om-ljudet genomförts i alla dessa ställningar samtidigt, eller
har man i en dylik dialekt under en period (liksom fallet
är i "En tale") havt monnom, huorsu, piodgotu men gatu,
eller kanske t. o. m. under en något äldre period blott t. ex
piodgotu men däremot huarsu, mannum liksom gatu etc?

Utvecklingen kan i detta avseende hava varit olika i
skilda dialekter, och möjligen kan detta genom detaljerade
undersökningar framdeles ådagaläggas. Men det förefaller
mycket antagligt, att åtminstone i vissa trakter utvecklingen
varit sådan, att man först havt t. ex. mannum, huarsu,
piodgotu, gatu; därefter fått kanske till att börja med piodgotu
men mannum, huarsu, gatu; sedan jämte piodgotu även
mon-nom men huarsu o. s. v.

Om man så vill, skulle naturligtvis hvarje dylikt
stadium i utvecklingen kunna kallas en ny omljudsperiod, och man
får dà flera efter hvarandra följande yngre omljudsperioder.

Kardinalpunkten i w-omljudsläran är emellertid — jag
upprepar det —, att redan på samnord. ståndpunkt ett
bortfallande u värkade omljud, under det att kvarstående
u icke värkade omljud, och denna företeelse har — såsom jag
tror lämpligen — av mig blivit kallad* "det äldre
«-omljudet" i motsats till de olika arter av yngre w-omljud, som
vida senare i de skilda nord. språken (resp. dialekterna)
vär-kades dels av ett kvarstående u ensamt, dels av ett
kvarstående u tillsamman med någon annan faktor.

Lund. Axel Kook.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1896/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free