Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
224 Schuck: Bidr. till nordisk litt.-hist.
häri delande samma öde som så mången betydande
personlighet; han citeras nästan aldrig och mot medeltidens slut
torde han endast hafva varit känd genom Geysmers
Com-pendium. Redan på grund häraf blir man böjd att förlägga
dikten till en senare period, och häri styrkes man däraf, att
den danske historikern jämföres med "Ovidius, Tullius och
Virgilius", en sammanställning som onekligen antyder den
gryende humanismen. Men frånsedt dessa sannolikhetsskäl,
finnes det ett, som enligt min tanke är af en nästan
afgö-rande betydelse. I den omtalade dikten erhåller Saxo
binamnet "Grammaticus", och häri hafva vi en åldersbestämning.
Såsom Velskow i sina Prolegomena (s. VIII) uppvisat,
förekommer icke detta binamn före det s. k. Geysmers
Compen-dium (midten af 1300-talet), och han visar vidare, att
binamnet just hämtats från detta compendium, hvilket under
medeltiden så godt som ersatte Saxos nästan okända arbete.
Compendiet börjar: "Gesta danorum quidam egregius
Gram-maticus, origine Syalandus, nomine Saxo, conscripsit ad
iri-stanciam Domini Absalonis". Som man märker, erhåller Saxo
här ännu ej titeln "Grammaticus", utan säges blott vara en
"egregius grammaticus", men då detta arbete var det så godt
som enda, i hvilket man studerade Saxos historia, kunde ju
lätt dess "grammaticus" sedermera öfvergå till en fix titel.
En dikt, i hvilken "Saxo Grammaticus" besjunges, bör således
vara författad efter 1300-talets midt och hör således
snarare till 1400-talet än till 1200-talet. Dikten innehåller
således intet vittnesbörd från Saxos närmaste eftervärld, utan
visar blott, att 1400-talets tradition gjort Saxo till
prœpo-situs i Roeskilde.
Paludan-Müller urgerar dock ej sin tidsbestämning, utan
söker i stället att i enlighet med sin historiska teori
fram-häfva traditionens stora betydelse och värde för den
historiska kritiken. Denna tro på sägnens sanningsenlighet torde
emellertid delas af få moderna forskare, och rörande teorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
