Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 Kock: Fnord. språkforskning.
legan 20, 6, retlega 23, 18; 26, 18, loghlegum 25, 2, loglegar
26, 11; 28, 9, sanlegom 25, 18, flœrdsamlega 26, 3,
marg-fallegom 28, 6. Tillsammans 43 ggr. Undantag gör i egentlig
mening blott maklœger 3, 21. När det 8, 23 skrives
brigsla-samlœgar och 23, 23 flœrdsamlœgorn, beror det på
sammanblandning av avledningsändelsen -satnlœgr med adjektivet
samlœgr "tilstødende, liggende ved siden af.
Æ i sluten stavelse: iœrdlœgr 14, 4, gudlœgre 21, 32,
liklœght 22, 20, ofliklœght 27, 27, retlœght 23, 24, log(h)lœgre
23, 30; 24, 11, suiUœghre 25, 8 — hadulœgh 8, 22,
høfwe-lœgr 20, 5, sømelægr 20, 5, Jiaskasamlœght 22, 22,
skadasam-lœgre 23, 23, kononglœgre 24, 10.
JE i sluten stavelse: flœrdsamlegh 7, 22; 25, 21, flärd’
samlegre 25, 8 etc. (3 ggr), gagnstadlegr 9, 21, kononglegre
10, 1, nytsamleght 10, 11, vndarleght 16, 11, hegomlegh 23, 7,
skiluisilegh 25, 17, skiluislegre 27, 4 — ranglegra 8, 24,
gudlegre 16, 18, iardlegra 24, 19r
Då man således böjer iœrdlœgr : iœrdlegan, så är
växlingen «:e i resp. sluten och öppen, relativt oakcentuerad
stavelse att i viss mån sammanställa med en av Sievers i
"Tübinger bruchstücke der älteren Frostuthingslög" s. 9 gjord
iakttagelse. I vissa fno. skrifter möter man nämligen efter v
i alltid sluten fortisstavelse œ, men e efter v, när for
tisstavelsen stundom är öppen (væstr : vegr, vegar). Utvecklingen
åter av e till œ framför frikativan gh i relativt oakcentuerad
stavelse kan delvis jämföras med den av mig i Arkiv N. F.
VII, 142 if. påvisade östnord. utvecklingen av œ till a framför
gh i semifortisstavelse (hinvœgh > hinvagh etc. men vœgher).
Det är emellertid självklart, att det föregående e lättare
på-värkades av den följande frikativan ghy då denna tillhörde
samma, än då den tillhörde nästa stavelse; därav förklaras
iœrdlœgr men iœrdlegan.
Då man, såsom de anförda exemplen visa, finner i sluten
stavelse dels œy dels e, så beror detta kanske därpå, att ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
