Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anteckningar om svenska ord hos Olaus Magnus (Evald Lidén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Landzrygga pi. ("reperiuntur . . . pler$que aues diuersæ
speciei in vasta solitudine versus polum Landzrygga dicta [i
margen: Ladzrygga sylua sub polo], id est, terræ dorsum")
XIX: 44. Det är finska landtryggen, som åsyftas (se
Ahle-mus anf. arb. s. 382).
Om -rygga i st. för -ryggia se ofvan Elga.
Lekat Gothicè vel hertnelini XVIII: 20. Fsv. lekatter,
lœkatter; fda. lecat, nno. lèkatt.
Lemmar vel Lemmus ("bestiolæ quadrupedes, ...
magni-tudine soricis, ... in Noruegia, Helsingia, atque vicinis
pro-uinciis dioece8is Upsaliensis") XVIII: 20 (äfven i margen).
Lemmar är utan tvifvel plur. af en sing. *lemm(e); lemmus
skall väl vara en latiniserad form (= den Linnéska
benämningen mus lemmus), knappast att uppfatta såsom
sammansatt med mus ’sorex’.
Ingen fullt motsvarande form är mig bekant från annat
håll. Jfr nsv. lemmel, lämmel, dial. lemming, fno. lómundr,
lémvngr, nno. lernende, lemming (hvaraf eng., ty., fr. lemming)
och en brokig samling andra former. Se Aasen s. 439,
Rietz s. 397. — Osäkert är, om stamvokalen i Olaus’
skrif-ning lemmar motsvarar ê i nno. lernende, -elde, -ett eller œ
(fno. lœmingr) eller t (nno. limende).
På grund af den skiftande mångfalden af former är
namnets ursprung synnerligen svårt att utforska. La.
lo-monjo, luomek o. s. v. är lånt från norskan, se Q v igst ad
Nord. Lehnwörter im Lapp. s. 223.
Loésn ’lösen’ (militärterm) XI: 26 margen. Fsv. løsn
(Rimkr.). Ordet är af "blandadt ursprung": till formen det
vanliga fsv. løsn, men har sin betydelse från mit. lose (hese).
locha, lapskt seldon: "instrumenta cornibus, pectorique,
quibus hyemalia plaustra [se. rangifer] trahit, imposita, Rancha
& Locha patrio sermone vocantur" XVII: 26. Fi. luokka.
Ordet loka ’båge, som sammanhåller fimmelstänger och
dragremmar i seltyg’ är numera allmänt i mellersta och norra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
