Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 / 55 (1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det nyfunna fragmentet af Södermannalagen (Robert Larsson) - - I. Vokaler

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

B. Larsson: Fragm. af Söderm.-lagen. 55

stück s. 441; i två af dessa fall skilja sig alla tre handskrifterna.
— Ingenting i fragmentet, säger professor Maurer, gifVer
emellertid stod for en bestämd uppfattning af fragmentets förhållande till
A och B. Han anser möjligt, att alla 3 hdss. härstamma från en
gemensam urhandskrift, liksom enligt hans förmenande ingalunda
den möjligheten är utesluten, att man i detta fragment har att
göra med den af Schlyter omtalade äldre lagboken.

Syftet med efterföljande uppsats är endast att undersöka det
lilla nyfunna fragmentet från rent språklig synpunkt under
jämförelse med hds. A. Man kunde måhända vänta, att jag samtidigt
tagit hänsyn till hds. B. Men detta har varit mig omöjligt, då
jag om denna handskrift äger så ringa kännedom, och då den ej
varit mig tillgänglig. Angående språket och ortografien i hds. B
lämnar Schlyter några smärre notiser i Företalet till
Södermanna-lagen s. VIII—XII. Viktigare meddelanden om handskriftens
språk lämnar Kock flerestädes i sin Fsv. ljudlära, såsom sid. 110
—111, 180—181 med noten, sid. 317—819 med noter och s. 385.
Som bekant yttrar Schlyter om handskriftens ålder sid. V och VI
i nyssnämnda företal: "den är troligen skrifven ej långt efter 1335".

I

Vokalerna.

A) I hnfVudtoniga stafvelser.

Vokalen a.

En form af intresse är taghe 3.i6 1) (A teghe). Formen
förklaras genom den urn. kontraktionen ai ;> ä, som omtalas hos
Noreen, altisl. gr. § 57 4) b) med anm. Den kan vara lösryckt
ur en sammansättning sådan som *aJcertagher. Jfr Kock, Svensk
akcent II, 341.

Likaledes bör anföras warn 1.3 (A wœrri). Möjl. föreligger
öf-vergången vœr > var enligt professor Kocks regel, jfr SML. ljudl.
sid. 8 och följ. Orvergången kan ha försiggått i en sådan sms.
som laghwœrn. Naturligtvis skulle toarn kunna vara felskrifhing,
men ett slikt antagande är ej nödvändigt mer för detta än andra
till bestyrkande af denna öfvergång framdragna fall’).

Verbet ¾ga’, som förekommer 8 gånger, har i pr. a-vokal,
såsom förhållandet är i motsvarande del af A. — I man 1.6 måste
man väl antaga felskrifning för mœn (A men).

Vokalen e.

I tre undantagsfall användes i-tecknet som motsvarighet till
urn. e: awerkat 2.6, hanwerke 2.is och med 4.*i.

Likaså förekommer undantagsvis e som motsvarighet till
i-om-ljud af a i: anherwe 4.s, byamen 8.19, ttoeggice 2.« samt i ’eller’ 14 ggr.

*) För enkelhetens skull benämner jag sidorna med nummer 1, 2, 8, 4,
8& att 1 är — I a hos Maurer, 2 = Ib, 8=-IIa och 4 — II b. De mindre
siffrorna utmärka raden.

’) Formen bör dock kanske helst uppfattas som en oomljudd sidoform
till wœrn l.i.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>