- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
170

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i väst- och östnordisk grammatik (Axel Kock) - - III. Till växlingen ia : iœ i fornnorskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av olika slag, dels sådana där ia sedan gammalt var långt,
dels sådana där ia senare förlängts väsentligen i
överensstämmelse med förhållandet i isländskan.

I följande fall kvarstår ia med långt o-ljud:

1) orden hade sedan gammalt långt a-ljud eller ha fått
o-ljudet förlängt genom s. k. kvantitets-omflyttning: iayrdi
19, 10 etc. (5 ggr i olika kasus), verbet iatta (4 ggr i olika
former, t. ex. iattat 21, 29), iatktuede 21, 31, erchidiafcnar
1, 19, fiandskapar 4, 2. Hit höra troligen även fiarlutir
3, 1 och sia 20, 3 samt även frealse 3, 30 "frihet". Till
sistnämnda ord har ea (ia) överförts från adjektivet freals
(frials), men då i detta ljud förbindelsen ta (ej ea) är det
ursprungliga, så visar skrivningen frealse, att i vår skrift
stavningen ea kunde användas, när i ljudförbindelsen ia (ea) a
var långt; jmf. även nedan om sealfuer. Det är därför
troligt, att ea har denna valör även i fearlutum 3, 8; 19, 2,
fear fånga 8, 24, sea 1, 18 etc. (5 ggr). Men ej häller
den möjligheten är alldeles utesluten, att
"kvantitets-omflyttningen" i dylika ord försiggick i ifrågavarande dialekt just
samtidigt med handskriftens nedskrivande, och att således
fear-) sea angiva ett uttal ea med fortis på e.

2) o-ljudet har förlängts framför vissa
konsonantförbindelser:

sealfuer 1, 15; 2, 23 etc. (42 ggr i olika kasus),
skial-uande 9, 3, till Malpar 32, 35. Denna förlängning framför
supradentalt Z, efterföljt av v- eller p-ljud, överensstämmer
med förhållandet i isl.

Marta 1, 24, biartleik 2, 18. I Beiträge XX, 119 har jag
hävt tillfälle visa, att brytningsdiftongen io i isl. dialektiskt
förlängts framför rt eller framför rt + sonant, t. ex. i dat. pl.
Mortom. I fsv. har o förlängts framför ljudförbindelsen rt
+ sonant; se Kock: Fsv. ljudl. II, 393 ff., Und. i svensk
språkhist. 45 ff., Tamm: Fonetiska kännetecken 15. Dessa
fno. Marta, biartleik visa, att även i fnorskan a dialektiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free