- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
212

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Make och maka (Evald Ljunggren)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Make och maka.



”Därför att vi icke i svenskan förmå afsöndra stammen
mal;- från de ’organiskt’ därmed sammanvuxna ändelserna -ey
som utmärker manliga substantiv, och -a, som utmärker
kvin liga, kunna vi ej åt satsen ’sin make må man ej svika’
gifva en sådan form att det blir fullt tydligt att denna
maning har sin tillämplighet både på man och hustru”. Detta
uttalande af prof. Tegnér (Språkets makt s. 50) anför den
bekante danske filologen prof. Jespersen i sitt intressanta
arbete Progre88 in language (s. 26, jfr Engelske kasus s. 13),
hvarvid han till detsamma anknyter följande anmärkning:
†In this case the Dånes have advanced beyond their
neigh-bours by abolishing the distinction and using mage for both
8exes”. Tydligen innebär detta tillägg den föreställningen,
att svenskan i detta fall står kvar på en äldre ståndpunkt,
som danskan lämnat bakom sig, att svenskarna hållit fast
vid en skillnad, som danskarna vetat eliminera. Och denna
föreställning är långtifrån ny eller för prof. Jespersen
egendomlig, tvärtom torde den vara den allmänt gängse;
åtminstone har så vidt mig är bekant, någon motsatt åsikt icke
gjorts gällande inom litteraturen. Ingenting kan heller vid
första påseendet förefalla mera plausibelt: enligt för de
respektive språken gällande ljudlagar skall ju i svenskan
gammalt -e (4) bibehållas såsom (resp. öfvergå till) -e och
gammalt -a kvarstå såsom -ff, medan däremot i danskan dessa
ändelsevokaler skola sammanfalla i -e. Likväl är saken icke
så alldeles klar, som man strax kan tycka, och redan en något
närmare granskning af ordens nuvarande förhållanden är
egnad att väcka tanken på en annan möjlighet.

Det är visserligen sannt, att -e är en företrädesvis
maskulin, -a en företrädesvis feminin substantivändelse, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free