Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Make och maka (Evald Ljunggren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt: 1) de här handskarna äro (o)maka; 2) (o)maka handskar;
3) en omaka Jiandske. Omaka är tidigast bestyrkt: det
träffas i Serenii eng.-sv. ordbok (1734) under odd och bildar
en egen artikel i samme lexikografs sv.-eng. ordbok af 1741
likasom hos Lind (1749). Däremot är adj. maka ännu okändt
för Weste (1807) och Lindfors (1824). Det uppenbarar sig
hos Dalin (1850). Man har således fullt rätt att anse adj.
maka såsom en nybildning i förhållande till omaka. Detta
senare håller jag för att vara ingenting annat än den substantiva
pluralen omakar med bortfall af -r. Denna r-förlust synes
vara Ijudlagsenlig och beroende därpå, att i sammansättningen
omakar ultima var obetonad. Jfr va för var samt i
1600-talets literatur plä för plär, ha för har (Kock, Akc. 2: 431)
— om e eller ä för är såsom redan fornsvenskt se Rydqvist
SSL 4: 430— vidare pärlemo, uppvisadt så tidigt som från
1728 (Frese) af Tegnér, Hemmets ord s. 17, för pärlemor;
ett hithörande fall misstänker jag äfven i det ofta hörda
uttrycket gå på skridsko (jämte det mera vårdade och
skriftspråkliga gå på skridskor), där singularen eljest är något
underlig; jfr gå på styltor 1. skidor ej på stylta 1. skida —
hos Sahlstedt (1773): Löpa på skridsko vel Åka på
skridskor —; mindre torde däremot vara att bygga på de
vanliga uttalen farbro, morbro (Noreen i Språkvet. sällsk. förh.
1882-85, s. 105 f., Fryksdalsmålets ljudl. s. 64; Karsten
Kökarsmålet ljud- o. forml. § 86), då dels bortfallet af r här
äfven förekommer vid akc. 2, dels detta bortfall kan bero
på en dissimilatorisk tendens (uttalen farmo, mormo synas
icke ha på långt när samma spridning som farbro och morbro)
eller på lån från barnens språk.
Att -r icke analogiskt tillfogats kunde förklaras däraf
att ordet förmodligen blott eller åtminstone hufvudsakligen
förekom i pluralis och predikativt och sålunda såsom "isoleradt"
kunde undgå ¾ystemtvånget". I enlighet med mitt
antagande är det, när Lind i sin ordbok (1742) har: Thesse twå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
