- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
233

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etymologiska bidrag (Elof Hellquist) - - 1. Några nordiska afledningar af ie. V egh 'sticka'. — Isl. igða

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

’stråle’, gr. tqox-i-§ ’löpare’ osv., se Brugmann Grundr. IL
262 ff.

Enligt Aasen användes i Norge numera icke detta namn
på nötväckan, hvaremot i Nordlandet ärlan (Motacilla alba)
allmänt kallas i g de. Med all sannolikhet har här, såsom
ofta sker, en namnöfverflyttning i senare tid egt rum. Skulle
så emellertid icke vara fallet, torde i alla händelser samma
etymologi kunna uppehållas, då ett i ögonen fallande
kännetecken på ärlan är dess långa, syllika näbb. — Jfr äfven
Ross s. 130 under eg da.

Hit bör också ställas no. igd n. ’en liden tynd spæd og
svag Figur; især om et lidet Barn’ (Ross) samt deraf afledda
ord. Om ordet är af gammalt datum, bör det uppfattas såsom
en a-stamsutvidgning af ofvan behandlade konsonantstam, af
samma art som i si. naddr, sigtfr m. il., se förf. Ark. VII.
167. — Etymologi8kt bör det väl äfven sammanhållas med
det af Áasen anförda igél (igjel) m. ’Vildbase, urolig Krabat;
om Smaadrenge’, hvilket på grund af sin form icke utan
vidare kan identifieras med igull, no. iguh — Med afseende
på betydelseutvecklingen hos no. igd kan man möjligen
jämföra ags. ctå och fsax. ktd ’Sprössling’ (se Kluge Et. Wbch
under Keim), som väl ej kunna skiljas från fsv. kip ’kid’
(hvarom närmare hos förf. Ark. VII. 36)[1], till samma rot,
som uppträder i ags. ctnan ’aufspringen, bersten, zerplatzen,
keimen’. Det är nämligen möjligt, ja, sannolikt, att äfven igd
har grundbetydelsen ’Sprössling, Schössling’; jfr no. adj. igden
’yderligt spæd’ Ross.

Af samma rot kommer sannolikt äfven no. igl n.
’småskog, busksnår’, iglskog Ross. Betydelseutvecklingen är då i


[1] Knappast heller från fht. kizzin, chizzi, som väl snarast böra
förklaras såsom beroende på en n-utvidgning af stammen kiþ- (jfr ty. Ricke,
sv. diall. ticka : ty. Ziege osv.), således icke med Kluge Et. Wbch under
Ziege på ’Konsonantentausch’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free