Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Hellquist: Nord. verb på -Æ, -I, -r, -s, 4.
på ~s: balsa ds., äfven ’tumla sig* (jfr basa) Aa., sv.
diall. ’gå med möda’ Rz. — Nom. dev.: halsen ’mödosam’ Aa.
Anm. Från dessa bildningar böra särhållas: sv. diall.
bala ’sammantrycka, nedtrampa’ Rz (: baJe m. ’rede’, hvarom Tamm
Et. ordb.J, hvaraf utvidgningarna balsa (ner), balta (ner) Rz s. 20.
Af no. bala ’bullra’ Aa., Ross
på -r: baldr a (d-inskott mellan l och r?; jfr nord. buldr a,
bidder) Aa., sv. diall. ballra ds. Rz, no. äfven ’tala otydligt’ Ross,
sv. äfven ’prata fort o. mycket’. — Nom. dev.: sv. bctfler n.
’pladder, skryt’, ballra f. ’storpraterska’.
på -s: sv. diall. balsa ’prata fort o. mycket’ — Nom. dev.:
sv. diall. balsa ’ds. som ballra’ Rz.
på 4: sv. diall. balta ’ds. som balsa*. — Nom. dev.: balta f.
’ds. som bcdsa\ balt m. ’skvaller’ Rz.
Af isl. balla ’packa tillsammans i form af en boll’ Pr.2 (: bgllr)
på -k: no. balka ’rulla mellan händerna’ Ross.
på -r: isl. ballra ds. Pr.2
på -£: no. balsa ds. Ross.
Jpå 4: sv. balta (ihop). Af ett no. Halta är baltra ds.
edt.
Anm. Sv. bylta, da. bylte torde vara ett denominativum
(: btdt, bylte, hvarom se Tamm Et. ordb.).
Af no. basa bl. a. ’träla; tumla sig’ Aa.
på -7c: no. basJca Aa. ds.; jfr balsa.
Anm. Parallella, fast sannolikt ej besläktade bildningar
äro: sv. diall. baska ’ymnigt öfversmeta 1. öfvergjuta’: basa (på)
Rz; väl etymologiskt identiska med finl. diall. baska ’slå, piska’:
basa ’aga’ VII PPm.; jfr dock Igt. batschen.
[Om ä. da. bedle ’bettla’ se § 5 1), ä. da. bedle, da. bejle ’fria’
se § 5 2) a)]
Af sv. diall. *be(d)sa (eg. uppkommet gm utvidgning af pass.
(bejs osv.)) ’tigga’
på -i: *bedsla ds. Rz s. 31.
Af no. adj. bein ’rät, jämn’ eller möjligen isl., no. beina ’rätta,
jämna; hjälpa’
på -k: no. beinka ds. Aa. — Nom. dev.: no. beirika ’hjälp,
«understöd’ (:v. beinka —de likbetydande isl. beiner m., isl., no.
beine : v. beina). no. beinka ’rät linje, i sht om hårskäl’ Ross;
se § 4 1) b) ß).
Af isl. bella st. v. ’träffa, beröra (m. m.)’; jfr kans. ’bringa till
stånd, utföra’ Pr.2 — på 4: sv. diall. bilta intr. ’ihärdigt utföra,
träget arbeta’ Rz.
Af no. adj. berr ’bar’
på -i: berka tr. ’göra bar, blotta’, intr. ’blifva bar’ Aa.,
Ross. — Nom. dev.: berka f. ’bar mark’ Aa., Ross. Se § 4 1) b) /?).
Af *binga (~ isl. banga ’bänka, hamra’)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
