Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nord. verb på, -k, 4, -r> -s, 4. 13
Af no. dral(l)a ’gå släpande o. d.’— på 4c: dralka ds. Ross.
Af no. driva
p& 4: drivla tr. o. intr. ’låta falla ned i mängd 1. dråsa;
småregna; drifva omkring’ Aa., Boss. — Nom. dev.: drivla f. ’litet
stänk o. d.’ Ross.
Af adj. isl. drjúgr, sv. dryg ’som varar länge’; knappast
däremot af det af drjúgr afledda isl. drýgja ’foröka’, — på 4: nordsv.
diall. *drygta tr. o. intr. ’förlänga, förnöta (tiden), roa sig; dröja,
vänta’1) Rz s. 98, Lindgren Sv. landsm. XII. 1: 159.
Af stammen drop- i isl., no. drope m. o. no. drqpa tr. Ross,
sv. droppa tr. o. intr. — på -/: no. dropla intr. ’droppa smått7 Aa.
Af sv. diall. drtda ’söla’
på 4: sv. diall. drylta ds. Rz, VII PPm. — no. drulta
ds., hvaraf nom. dev.: drult m., drulta f. nom. ag. Ross.
Af no. drumma, drumba ’söla, vara senfärdig’, jfr droma,
på 4: no. drurnla ’halfsofva; blifva efter (om följe)’ Ross,
sv. diall. drurnla (dromla) ’gå långsamt, vara lat, slå dank’ Rz. —
Nom. dev.: no. druml m. Ross, sv. drummel. [På grund af
enstaf-vighetsaccenten bör väl detta ord uppfattas såsom uppkommet ur
verbet, såvida det ej skulle vara lånord (jfr nämligen Igt. drummel).
Svårligen är det, såsom fgjlet däremot är med isl. drymbell, afledt
af fsv. -drumber, isl. drumbr (såsom Tamm Et. ordb. närmast
tyckes antaga; jfr äfven förf. Ark. VII. 147)]. no. drurnla nom.
*g»j adj» drumlen Ross.
på -s: no. drumsa Vara senfärdig’, da. diall. dromse’ds.
Feilberg. — Nom. dev.: no. drumsa f. nom. ag., adj. drumsen Ross.
på 4: sv. diall. *drymta, drömta ’gå hit och dit; slå
dank’ Rz.
Anm. Af da. diall. dromse — på 4c: drömske ds., hvaraf
nom. dev.: dromsker m. nom. ag.
Af no. drunna ’söla; rårna’, drynja ’rårna’, sv. diall. dryna,
sv. dröna ’söla’, sv. diall. äfven, liksom da. drøne, ’rårna (sakta)’2).
på -k: no. drunka ’söla’ Ross. — Nom. dev.: drunk m.
’sölare1 Ross.
på 4: no. drynta ’tala långsamt o. själf behagligt med
framskjutna, halföppna läppar7 Ross, sv. diall. drynta, drönta Rz,
da. drynte, drønte ’söla’, sv. diall. äfven ’slå’ VII ÖM s. 52. Med
oomljudd vokal: no., sv. diall. drunta, da. drunte Moth ’söla’, sv.
diall. äfven ’slå; åstadkomma ett doft ljud; pedere’, se Rz (under
dremma). Det är naturligtvis omöjligt att afgöra, om i formerna
’) Med afseende på denna betydelse är dock att jämföra sv. diall. dry
(<:*drýgja) ’dröja7 Hagfors Sv. landsm. XII. 2: 28, som möjligen kan vara
grundordet.
a) Dessa ord gå tillbaka till en rot, hvars grundbetydelse synes vara
’skall(r)a, dåna, gifva ett doft eller entonigt ljud ifrån sig’, hvarur
betydelsen ’söla1 lätt förklarade sig enligt någon af de hos Tamm Et. ordb. s.
104 föreslagna möjligheterna. Jfr för öfrigt anledningarna af stammen dun-»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
