- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
28

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28 Hellquist: Nord. verb på -A?, 4, -r, s, 4.

Af en stam *graup- i no. graupna (jfr isl. grøypa, sv. gröpa)
— på 4: no. graupla ’glufsa i sig’ Ross.

Af isl. adj. grcictr ’ready, free’ — på -k: grciäka ’to speed,
quicken’ Vgf.

Af no: stammen greip- i grcipa ’taga med grepe’, greipna
på -/: greipla ’grabba, rifva till sig’ (: det lik betydande
greipna — graupla ofvan : graupna).

p& -s: greipsa ’grabba, glufsa i sig’. — Nom. dcv.: adj.
greipse Ross.

Af no. stammen grim- i grima ’streck öfver ansiktet’, öfriga
släktingar se Jessen Et. Ordb. under grim, — på -/: grimla ’glimta,
blinka; äfven om svarta prickar för ögat’ Ross.

Till isl. gripa — på -Z: gripla ’famla’ Fr.2; jfr med afseende
på vokalkvantiteten isl. bogra : buga, rifsa : rifa.

Af no. stammen gris- i grisja ’utbreda’

på -k: griska ’fara vida omkring’. — Nom. dev.: adj. grisk.
på -l: grisla tr. o. intr., se Aa. o. Ross.

Af stammen grvA- i no. gryla ’grymta; klaga, banna’ — på 4:
no. grylta ’grymta, rulla med doft dån’, sv. diall. ’smågrymta’, no.
grulta ’rulla med doft dån; dåna; bullra; glunka; uppträda barskt
o. hotande’ Ross, sv. dialj. ’smågryruta’ Rz.

Af stammen grunt- i sv. diall. grum(m)a bl. a. ’braka, knastra’
Rz, äfven ’mumla’ VII ÖM s. 44, no. grymja ’grymta, brumma;
knota’, jfr ty. diall. grummen, grummeln ’murren’, eng. grumble,

på -$: sv. diall. grumsa ’till hälften omtala; halfhögt yttra
sitt missnöje med ngt’ Rz s. 216 (?/%,fht. krimmisón, ags. grimsian
’sævire’).

på 4: grymta ’glunka’ Aa., ’grunnire’ Ross, sv. grymta,
sv. diall. äfven *grunta VU PPm., da. grynte (< *grymt- = da.
hente <: *hæmt-) ’grunnire’ (=ags. grymettan ’roar, grunt; rage’).—
no. grumta ’grunnire’ Ross, sv. diall. grunta ’hosta’ VII PPm. —
En analog, men åtminstone ej direkt besläktad bildning är nht.
grunzen, meng, grünten (eng. grunt), se Kluge Et. Wbch, Wilmanns
D. Gramm. IL 109. — Nom. dev.: no. grymt m. med samma genus
som de likbetydande glunk, grunk, ymt.

Anm. Om också nord. grymta kan betraktas som ett
Iterativum på suffixalt -t, är detta väl icke fallet med de nära
besläktade fht. gramiz{z)6n, gremiz(z)ón ’brummen, murren’ (märk
nämligen I konj.), sannolikt ej heller med ags. gremettan ’grollen’,
hvilka nog äro denominativer; jfr nämligen gr. /QÖfiadog
’Geknirsch’, fht. gremiz(z)i ’tristis, perturbatus’, gremizza f. ’finsteres
Gesicht’. Osäkert är, huru ags. grimettan, grimettian ’knirschen,
grunzen’ bör uppfattas; jfr gr. YQSfjU£(ú ’wiehere’, fht. gagrim
’knirschen’. Se för öfrigt Kluge iSom. Stammb. §§ 214, 144, Persson
Wurzelerw. ss. 41, 68, Wilmanns D. Gramm. II. § 82 anm.
Besläktade ord och bildningar äro vidare anförda af Diefenbach Vergl.
Wbch II. 423 följ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1898/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free