Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan: Smålandslagens ljudlära (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Anmälan.
99
Enligt forf. (s. 13 noten) är fsv. klukka ett låneord, hvadan
växlingen Mokka : klukka ej kan bero på a-omljud i vissa kasus;
festmer skulle man i klukka hava en dialektisk utveckling o ;> u
framfor kk. Någon dylik dialektisk utveckling har hittills icke
påvisats i fsv. (helt annat är, att q framfor ljudförbindelsen kkwi
övergått till u: skr ok : dat. skrukkwi, skrukke, Kock i Arkiv N. P.
VI, 317). Det är troligt, att Mocka är ett låneord, men växlingen
Mokka : klukka finnes icke blott i fsv., utan ock i isl. Även ags.
har (ett sällsynt) clucge med w-ljud; i senare feng. däremot clocke;
fht. glocka, klocka etc. Växlingen u : o i det nord. ordet skulle
kunna bero på inflytande från skilda språk, dels från ags., dels
från kontinentens germ. dialekter. Men den kan ock bero därpå,
att sedan Mokka med ö-ljud lånats, man efter växlingen o : u i
de inhemska orden kona : kunu, fora : furu etc. etc. till Idokka
bildade sidoformen Mukku (klukka).
I väsentlig anslutning till Schlyter och andra fattar forf. (s.
18) hansslæt "befrielse från bann, absolution" såsom sammansatt
med ban och slæt (av slä "slå") "slående". Denna härledning av
ordet torde ikke vara riktig. Schlyter har förmodligen föranletts
till densamma av ett uttryck i hskr. B, där det (s. 108 not 44 hos
Schlyter) heter Nw dræper maper man pa skal prester han af
banne sia. Sia af banne oversattes, säkerligen riktigt, av Schlyter
"absolvere ab excommunicatione", men härav kan man ingalunda
sluta, att slæt i banslæt [Schlyter har oriktigt i Ordboken [-banslæt-ter]-] {+banslæt-
ter]+} skulle vara härlett av sia. I det anförda uttrycket har sia ett
personligt objekt (han), och det är lätt begripligt, att "slå någon
ur bann" kan beteckna "giva absolution", men en sammansättning
"bannslående" (ban-slæf) i betydelsen "absolution" är naturligtvis
omöjlig: den förutsättter, att sia med det sakliga objektet ban
skulle betyda "upphäva en bannlysning". Men detta har icke
visats. Banslæt "bannslående" skulle snarare betyda "slående i bann"
än "slående ur bann", alltså motsatsen till hvad meningen fordrar.
Ordet förekommer två gånger i hvardera hskr. I A s. 108
r. 6 (enligt Schlyters uppl.) skrives banzlæt, s. 108 r. 13
banzs-lætenæ (ack. sg. i best. form); i B s. 72 r. 24 (hos Björkman)
bansleet, s. 72 r. 33 banslætina. Jag ser i ordet en
sammansättning (sammanställning) av gen. sg. bans av ban "bannlysning" med
ett subst. læt (lët) "lättnad, avlyftande"; man har alltså att avdela
icke ban-slæt, utan bans-læt. Härigenom får man fullt
tillfredställande mening. Fsv. verbet lætta betyder som bekant "lätta" och
även "avlyfta", subst. lætte m. liksom isl. létti m. "lättnad". Fem.
læt "lättnad" har annars icke påvisats, men då man har till læsta
"stympa" fsv, vapalæst "stympning, gjord med våda" och vilialæst,
till skipta "skipta" fsv. skipt "skiftning", till nysv. lyfta det
dialektiska lyft egentligen "lyftning", även "tyngd som man kan
lyfta", till isl. heimta Hamarsheimt etc. — så är det helt natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
