Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nord. verb pa -k, -J, -r, -s, -t 153
Åf isl. skota ’skjuta, stöta*
på -Z: isl. skutta ’skjuta åt sidan; ödsla bort’ Fr.a, no.
’ödsla bort’ Aa.
på -r: isl. skotra ’skjuta, stöta’ Fr.a, Vgf., no. skutra
’ödsla bort* Aa.
Af no. skotta ’kasta forstulna blickar, snegla’ (— da. skotte)
— på -r: no. skotra ds. Aa.
Af isl. skrafa ’prata, sladdra’ Fr.3, no. skrava ’ds.; kraxa (om
kråkan), skrälla’ Aa., Boss; jfr isl. skráfa ’to gråte, of shrivelled
skin’ Vgf., no. skraava ’knirka, skrapa’ Aa., Boss, sv. diall. *skråfva
’bullra, knarra’ VII ÖM s. 32 ~ sv. diall. skrava ’skrälla; ljuda
som en spräckt ringklocka’ Bz s. 6052 *)
på -?: no. skrävla ’skräfla’ Aa., ’hosta, harkla’ Boss, tr. o.
intr. ’skrapa o. d.’ Boss, ä. nsv. ’gnissla’, sv. diall. ’knarra’ Bz s.
5971, VII PPra., ’skramla, bullra VII ÖM s. 32, ’skräfla’ Bz, VII
PPra., jfr Sundén, Lundell ~ sv. skräfla, da. skrævle. — Nom. dev.:
no. skravl n. abstr., m. nom. ag., sv. diall. skrävla f. nom. ag. ~
sv. skräfvel n. abstr., sv. skräfla f. nom. ag. (: v. skräfla « sv.
diall. skrava f. ds. : v. skrava).
Anm. Grundbetydelsen i denna ordgrupp tycks hafva
varit: gifva ett rasslande 1. skrapande ljud ifrån sig; jfr no.
skreppa ’rassla’, sv. (diall.) skräppa ’skryta, skräfla’, besläktadt med
skrapa. — Med afseende på no. skrävla ’hosta, harkla’ må jämföras
sv. harkla : no. harka (se d. o.).
Af no. skraka bl. a. ’vackla’ — på -Z: skrakla ds.; se för
öfrigt Boss.
Af fsv. skrala ’skrala’ Sdw. — på 4: sv. diall. skratta ’dundra,
svärja o. larma’ Bz; möjligen dock till skrälla eller identiskt med
ags. scrallettan ’sound loudly’; jfr nyisl. skrölta ’to jolt’ Vgf. (: fsv.
skrøla Sdw.?) och det däraf bildade abstr. skrölt n.
Af isl. skråma ’skina’; jfr sv. diall. nattskräma ’nattuggla’, isl.
skrcéma, sv. skrämma,
på 4: sv. diall. skråmta ’spöka’; se närmare Bugge hos
Noreen Ordl. öfver dalm. s. 162 noten. — Nom. dev.: skrämt n. ’spöke’.
Anm. Jfr skrymta, skrymt under skrym-.
[Om sv. skramla se anm. under skruma]
Af isl. skrapa ’rassla, skramla’
på -7: isl. skrapla ds. Vgf., sv. diall. skrappla ds. Bz s.
6051, VII PPm., Fthl Vö., Nyland II. 362. - Nom. dev.: sv. diall.
skrap(p)el n. ’skräp’ Bz, VII PPm., skrapplor f. pl. ’affall, skräp’
VII PPm.
Af no. skr at a ’kackla; skvallra; skratta högt’ Boss, sv. diall.
’skrälla’ Bz, da. skrade ’skallra’a) (jfr sv. diall. skräta ’larma,
skvattra’ Frthl o. VII Ordb. öfv. de est-s v. diall. s. 196)
f) Häraf nattskräva f.
a) Da. skrade : skratte ’skrälla, skratta1 — t. ex. ä. da. sko de ’skada1 :
da. skotte ’snegla’. Af v. skrade kommer skrade f. ’skallergräs’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
