Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i de nordiska språkens historia (Axel Koch) - II. Bidrag till fornnordisk formlära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Nord. språkens hist. 241
i hvilka hundrQp föregås av ett räkneord, styr detta
nämligen icke genitivus, utan är attributivt förenat med hundrQp.
Helt visst äro hundrapa, pusanda, att förklara på helt
annat sätt, nämligen därav, att enligt den fsv. syntaxen
räkneord ofta stå attributivt förenade med en omedelbart
följande plural genitiv på -a av ett substantiv.
Man använder nämligen genitiv vid adjektiv i sådana
vanliga uttryck som t. ex. priggia ara gamal) han viti han
fiughurra märka værpan) twæggia alna brep) tiuglm alna
langer) siu fota brep) tolf alna høgher.
Vidare brukas räkneord och genitiv tillsamman med ett
substantiv t. ex. i sådana mycket brukliga sammanställningar som
innan twæggia ara freest) priggia daghafræst)fiughurafota rum)
priggia ara hæfp) priggia märka bot) twæggia alna stang *).
Som bekant brukas i isl. hundrap dels såsom substantiv
med följande genitiv {hundrap manna etc), dels såsom
attributivt adjektiv (mep hundrap riddarum etc). I fsv. är den
senare användningen den vanligare; man sade så t. ex. mep
hundrap portvarpom och även t. ex. hundrap märka bot.
Då man nu hade sådana vanliga uttryck som priggia
märka bot med ett attributivt, på -a slutande räkneord före
genitiven märka, så lät man på analogisk väg hundrap märka
bot fakultativt förändras till hundrapa märka bot (t. ex. SML.
MB. 35). Detta skedde genom inflytande dels från
substantivet (här märka), dels i viss mån ock från sådana
attributivt använda, på genitivt -a slutande räkneord som priggia.
På likartat sätt ombildades fakultativt t. ex. hundrap ara
gamal efter priggia ara gamal till hundrapa ara gamal. Vid
sidan av de på detta sätt nybildade uttrycken hundrapa
märka bot, hundrapa ara gamal kvarlevde naturligtvis dock
de äldre hundrap märka bot, hundrap ara gamal. Då nu
hundrap och hundrapa på detta sätt kunde i många uttryck
*) Exemplen äro hämtade ur Schwartz: Oblika kasus och
prepositioner i fsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
