Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan: Helge-Digtene i den Ældre Edda Deres Hjem og Forbindelser Af Sophus Bugge (Henrik Schüok)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schuck: Anmalan.
285
Hringstaäir och Whey samt tydligen ock Sigarsvellir och Hlébjpry,
och hvad beträffar Helges krig mot Hodbrodd, lyckas Bagge på
ett förträffligt sätt tolka lokaliteterna. Kriget har tydligen
utkämpats vid södra Östersjön. Helges flotta samlas från Heäinsey och
Qrvasund, i hvilka ortsnamn Bugge säkerligen med rätta ser
Hiddinsee (då ännu en del af Rügen) och Stralsund, och den
seglar ut från Varinsfjprär, som af Bugge identifieras med
Warne-münde. Flottan styr därefter västerut och kommer till Hodbrodds
och hans bröders land vid Svarinshaugr, hvari Bugge icke
osannolikt ser Schwerin. I sammanhang härmed berättas, att Hodbrodd
och hans bröder förut visat sitt mannamod "å móinsheimom", i
hvilken ortsbestämning Bugge vill återfinna Moen.
Hodbrodd betecknas vidare i H. H. I såsom Ægirs baneman,
och hos Saxo uppgifves, att Helge satt Ægir, Ler och Hesca till
höfvitsmän öfver »Sønderjylland. I dessa namn ser Bugge helt visst
med rätta eponymer för de danska orterna Ejdern (Eydora,
Ægi-dyrr), Hlésey (Læssö) och Eskeberg, och detta sammanställes
vidare med att Hodbrodd äfven kallas Isungs bane; denne för öfrigt
okände Isungr fattas nämligen såsom eponym för Isefjord. Att
Hodbrodd dräpt Ægir och Isungr skulle således betyda, att han
söderifrån trängt öfver Ejdern till Isefjord, och detta stämmer ju
godt dels med den uppgift, vi nyss fatt om Hodbrodds hem
(Schwerin), dels därmed att Sigrún, som är dotter till en af Hodbrodds
grannar, kallas suctræn.
Lokaliteten är således med stor sannolikhet bestämd, och
Bugge öfvergår därefter till personnamnen. Den omständigheten,
att Helge erhåller epiteten ynglingr, siMingr och skigldungr anses
häntyda på, att författaren betraktat honoro såsom en medlem af
det danska konungahuset’), och han påpekar, att flera af namnen
återfinnas i Skioldungasagan.
Viktigare äro hans jämförelser mellan Helgedikternas
uppgifter samt Saxos och Beowulfs.
I Beowulf hafva vi en dansk Konung Hålga, som är son af
Healfdene och broder till Hródgar, och äfven enligt isländska
källor var denne danske konung Helge broder till Boar och son till
Halfdan; likaså är enligt Saxo en dansk Konung "Helgo,
Hun-dingi et Hothbrodi interemptor" broder till Roe (och fader till
Rolvo). Men i Beowulf är Helges motståndare icke Hodbrodd,
utan ett helt folk: Heaðubearderna, som af Bugge identifieras med
longobarderne, hvilka som bekant en tid bodde vid Elbe strax
söder om Danmark. Olikheten mellan Beowulfs uppgift å den ena
sidan samt Helgedikternas och Saxos å den andra förklaras af
Bugge genom ett af dessa fyndiga grepp, som för honom äro
egendomliga: Hodbrodd är nämligen intet annat än en personifikation
’) Af skäl, som förut anförts, måste dock dessa epitet i Helgedikterna
anses föga bevisande. I hvad mån ynglingr betecknat den danska och icke
den svenska konungaätten, är för öfrigt en minst sagdt omtvistad fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
