Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om fornnordiska sammansättningar med kortstafvigt verb till första sammansättningsled (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 Hellquist: Fnord. sammansättningar.
Rietz s. 6592. Här föreligger emellertid sannolikt en
ljud-lagsenlig öfvergång af u > o; se om denna och betingelserna
för densamma Brate Ä. VML:s ljudlära s. 23, R. Larsson
anf. afh. s. 31 följ., Kock Ark. IX. 246 följ. och Noreen
Aschw. Gramm. § 120 *).
De nämnda orden sakna, som synes, /-omljud i det första
ledets rotstafvelse. Detta är också hvad man i ett
kortstaf-vigt första kompositionsled kanske snarast väntar sig 2); se
Kock Ark. XII. 252 och där citerad litteratur. Sannolikt
beror uteblifvandet af omljud i dessa och likartade ord
därpå, att fortis legat på första ledet; se Kock Ark. XII.
249 följ., särsk. s. 255.
Som ett stöd för denna min uppfattning af, huru de
nämnda bildningarna på -dagi uppstått, anför jag äfven fsv.
brændaghi ’låga, hetta; brand, brånad’ Sdw., som väl får
anses vara en relativt ung sammansättning med
verbalstammen i brenna.
På samma sätt som bardagi osv. vill jag äfven helst
förklara de af Falk Ark. XIII. 203 uppräknade
sammansättningarna med hralc- (-<¾)r/, -hlaup osv.) : hrekja.
Äfven-ledes synes det mig sannolikt, att isl. skaplcer är direkt
bil-dadt af ett nord. *skepja ’ösa’, på samma sätt som fht.
scephi-vaz är sammansatt med det etymologiskt identiska
fht. schöpfen eller som det motsvarande ty. schöpfkrug såsom
första led har stammen i verbet schöpfen eller som sv. öskar
är bildadt af verbet ösa. Falk tycks äfven beträffande isl.
*) Enligt Schlyter hör äfven det i lagarna förekommande sporgœld
närmast till spyria. Osäkert är dock, om här o-et beror på ljudlig
utveckling och icke snarare på analogisk inverkan från spor eller möjligen från
spordaghi.
a) Den här] framställda meningen om uppkomsten af bar-, spur- och
svar-dagi anfördes af mig i Nordiska seminariet i Uppsala vårterm. 1894
såsom stöd för den uppfattningen, att ¾-omljud ljudlagsenligt aldrig inträdde
i denna ställning. Den omljudda vokalen i herskip osv. antogs bero på
analogisk anslutning till det enkla ordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
