- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femtonde Bandet. Ny följd. Elfte Bandet. 1899 /
270

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till tolkningen af skaldekvad (Axel Åkerblom)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270 Åkerblom: Tolkning af skaldekvad.

Grjóttún uppfattas såsom proprium och liksom för yttermera
vissos skull förvandlats till GrjótúnagarSar, behöfver ej vara
något alltför betydande hinder för denna uppfattning, såvida
den eljes är acceptabel. Det är ju ingenting ovanligt, att
appellativer, som de äldre skalderna användt, af senare
författare uppfattats som proprier.

Återstår nu att finna tolkningen af orden (á) hyrjar
baugi. I Sn. E. III, 21,1, 279 hänföres, såsom nyss är nämdt,
á till haug och hyrjar baugi såsom medelbar bestämning till
Otti jptna; antager man läsarten haugs och den tydning af
orden Grjótuna haugs hellis bgrr, som ofvan föreslagits, så
måste á hänföras till baugi, och därmed är tolkningen i Sn.
E. omöjliggjord. Dessförutom kan väl ifrågasättas, huruvida
den bild, som uppstår, såvida denna tolkning antages ("Tor
företager angreppet mot Rungne, omgifven af en eldring"),
kan anses riktig.

Ej heller Wiséns tolkning är fullt tillfredsställande. A
hänföres (med rätta) till baugi och frasen blir: jgtna ótti
(== pórr) Ut of sóttan á hyrjar baugi Grjótuna haugs hellis
bpr (= Hrungni), öfversättningen: "Tor angrep på eldringen
Rungne". Omskrifningen "eldring" för "vagn" torde
emellertid kunna anses ganska tvifvelaktig. Och därtill kommer,
att sammanknytandet af á hyrjar baugi med predikatet ej
kan ske utan tillhjälp af nödfallsutvägen att underförstå ett
particip.

För att undvika denna utväg kan man säkerligen tolka
hyrjar baugr, "den flammande ringen", såsom en omskrifning
för "sköld". Glansen hos svärdet är naturligtvis det, som
gör, att hyrr (Sn. E. I, 567), Odins, hjälms, bryn ju ddr (Sn.
E. I. 428) kan användas i betydelsen "svärd". Att glansen hos
skölden skulle kunna betecknas genom bestämningen hyrjar,
är därför säkert; sköldnamnen i Sn. E. sól, túngl, blik skips
(I, 420), hfyrtúngl (I, 424), baS- {bar-, bgä-, bara-) Ijós
(I, 572) framhäfva alla, hvad betydelse det sistnämnda ordet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1899/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free