Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier över fornnordisk vokalisation (Axel Kock) - I. Behandlingen av u vid nasalförlust med ersättningsförlängning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S28 Kock: Fnord. vokalisation.
Formen pur- förekommer även i ortnamnet Thtvrsaker
(DS. NS. II, 192, år 1409; nu Torsåker i Uppland). Denna
gen. Thwrs- visar, att man i nord. språk hävt simplex ThUr
(pUrr) jämte porr, och detta bekräftas till fullo genom det
i ags. mötande pur, gen. pures. Detta har nämligen lånats
till ags. från nordiska språk (snarast danskan); jmf. Bosworth
Toller: Dictionary. Att icke någon utveckling o > ü inträtt
i ags. i detta ord, framgår därav, att andra samtidigt lånade
nordiska ord bibehållit ö (jmf. Björkman: Zur dialektischen
provenienz der nord. lehnwörter im englischen s. 25 not 3, i
Språkvetenskapliga sällskapets förhandlingar 1898—1901). I
ags. finnas även åtskilliga från nordiska språk lånade
personnamn med pur- till första sammansättningsled: Thurbem etc.
För att kunna med sin utgångspunkt förklara
personnamn med pur- till första led har Noreen i olika skrifter
tillgripit olika nödfallsåtgärder. I Aisl. gr.2 § 83 anm. 2
vill han förklara isl. pUrtpr, pgri *) genom att antaga, att
fortis låg på senare kompositionsleden. Men det är givet,
att man ej kan få antaga, att fortis hade denna plats i alla
dessa många och ännu andra komposita på pur-. Att särskilt
Thwrsaker måste ha hävt fortis på förra kompositionsleden,
är självklart därav, att det är en ursprunglig juxtaposition
med en enstavig genitiv till första led (jmf. Kock: Svensk akcent
II, 498 samt sådana nys v. akcentueringar som Tolrsås etc.
med akc. 1). För övrigt har Noreen numera i Aschw. gr.
§ 84, 2 b själv övergivit denna hypotes* I stället antar han
här, att i-ljudet i purtpr, pyrgils etc. skulle hava hindrat
övergången un :> o. Att emellertid icke häller denna
hypotes hjälper, framgår tydligt av t. ex. Thwrsaker,
Thurge-rus (lat. av *purgeirr, *pürgaiRR), Thursten, Thyrhil (<r
*pur-kœtillj *punarJcatilaR)j där i icke följer (resp. följt) i andra
stavelsen.
*) pyrt är, såsom E. H. Lind i Arkiv N. F. VII, 268 senare
framhållit, emellertid icke någon isländak, utan en forndansk namnform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
