Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier över fornnordisk vokalisation (Axel Kock) - II. Behandlingen av i vid nasalförlust med ersättningsförlängning - III. Till frågan om inflytande av R på föregående vokal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kock: Fnord. vokalisation.
347
På urnord. tid har man hävt nom. HumfitiR : gen.
Hum-fetaÍRy senare nom. Humfit- : gen. HumftaR. I de
synkope-rade kasus utan a i andra stavelsen (dat. sg. Humftê, nom.
ack. pl. *tumftiRJ dat. pl. Humftom) uppstod enligt ovan
framställda regler Hüft-; i de synkoperade kasus med a i
andra stavelsen (gen. sg. HumftaR, gen. pl. Humfta [samt
nom. ack. pl. HumftaR, om denna form redan då kunde
brukas]), fick man töft-. Dessutom erhöll man -/q/7- i de
synnerligen talrika sammansättningar, där ordet utgjorde
senare kompositionsleden (s. 333). Härigenom förklaras
formerna tupt, topt (med senare vokalförkortning framför två
konsonanter i stavelse med akc. 1). Nom. ack. pl. HüftlR
blev genom i-omljud senare HtjfttR. Härifrån har nyno. typt
med i-omljud utgått. Nyno. tept har antingen dialektiskt
utvecklats ur typt, eller ock har ö från HöftaR etc. före den
yngre i-omljudsperioden inträngt i nom. ack. pl., hvarefter
*töfttR} HöftiR blev *l0ftiR (nyno. teft).
Nom. ack. sg. Humfit- utvecklades till *tutnmit- Hymmit,
och genom kontamination med gen. sg. *töftaR, gen. pl. Höfta
upp8todo gen. sg. WmtaR, gen. pl. tömta etc. I dessa former
med akc. 2 bibehöll o sin längd, tills tiden för ljudutvecklingen
av långt o till slutet o-ljud redan inträtt. I den analogiskt
nybildade sg. tömt med akc. 1 förkortades däremot ö-ljudet
ljudlagsenligt, innan långt o övergick till slutet o-ljud (jmf.
Kock i Ark. N. F. IV, 269 noten). Härigenom förklaras det
växlande uttalet med slutet och öppet o-ljud i nsv. (och
nyno.) tomt.
| III. Till frågan om inflytande av R på föregående vokal. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
