Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier över fornnordisk vokalisation (Axel Kock) - III. Till frågan om inflytande av R på föregående vokal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Fnord. vokalisation.
351
Saken ställer sig däremot mycket enkelt på följande sätt.
De allra flästa ord, där man (Noreen: Aisl. gramm.2
§ 68, 3; § 69, § 83, 2, Aschw/gramm. § 84, 1, b; 2, c)
antagit en ljudutveckling -ur- z> -or- i fortisstavelse, hava
det vanliga, av ett ännu kvarstående eller av ett fordom i
andra stavelsen stående a-ljud värkade a-omljudet.
Detta är fallet med de neutrala a-stammarna her "val",
frer "frost", hrer "lik", som utvecklats ur *kuza, *fruzay
*hmza. Ingen hyser det allra ringaste tvivel om att t. ex.
de neutrala a-stammarna isl. skot, flöt, kol, hol etc. etc. hava
vanligt a-omljud, uppkommet vid en tid, då orden hette
*skuta, *fluta etc. Men då *skuta blev *skota} skot genom det
vanliga a-omljudet, så blev naturligtvis *kuza till *koza
(*koRa *)), *kor genom det vanliga a-omljudet, och *koR
utvecklades därefter genom Ä-omljud till kor. Sner (snor)
"sonhustru" är en fem. o-stam (jmf. ags. snoru) och har
a-omljud liksom t. ex. de isl. fem. ff-stammarna for, skor
etc. med ursprungligt r (icke ä). Sv. snor "nasenschleim" är
en mask. a-stam och har såsom sådan vanligt a-omljud; jmf.
de mask. a-omljudda a-stammarna ormber, stormber (med
ursprungligt ry icke ä), topper etc. etc. etc. I isl. hlera "lyssna"
och hrerna "förfalla" kvarstår ännu det a-omljud värkande
a-ljudet2). Detta är även fallet i isl. *hneri: obl. kasus
hnera "nysning"; a-omljudet har inträtt i de oblika kasus,
och sedan har den omljudda vokalen införts även till nom.,
liksom fallet varit i en massa andra mask. w-stammar i isl.:
logi, boþij boli etc. etc.
Efter min undersökning av a-omljudet i Beitr. XXIII,
484 if. torde det, efter hvad jag vågar tro, icke kunna finnas
*) Det är för den här diskuterade frågan naturligtvis likgiltigt,
huruvida a-omljudet i dylika ord inträdde, medan de ännu hade s-ljud, eller först
sedan s-ljudet övergått till Ä-ljud.
a) Så ock i *mannl0rai om ett dylikt ord värkligen existerat. Det av
Noreen åsyftade ordet är tydligen det en gång (i Fm. II, 62) anträffade
mannlœru. Flateyiarbók I, 882, 2 har på motsvarande ställe manrileyse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
