- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femtonde Bandet. Ny följd. Elfte Bandet. 1899 /
399

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Än en gång det nyfunna fragmentet av Södermannalagen (Natte Flygare)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Flygare: Det nyfunna fragmentet av Södermannalagen. 399

pp. 64—66 lämnade sammanfattningen i det stora hela bestàndande.
Ändringarna gä i allmänhet nt pä att öka intrycket av Fr:s redan
förut påtagliga regelbundenhet, alldenstund åtskilliga "undantag"
röjts ur vägen. Några sådana återstå likväl, t. ex. 3.9 ofklaghnæ;
växlingen ia : iæ o. s. v. Av de nytillkomna torde 4.5 Stœl vara
mera märklig.

Några paleografíska notiser må tilläggas.

i har oftast strecket över typen utsatt; prepositionen V
skri-ves 11 ggr med långt ornamenterat j, utom 4.i3 i, vilket även
Larsson anmärkt.

y är alltid punkterat.

ä ock ö äro (med ett undantag 3.7?) helstungna, om än på
olika sätt, i det hårstrecket regellöst än har, än saknar
förtiock-ning i endera eller båda ändarna.

r representeras av de 2 vanliga typerna r ock 2. Den senare,
som enligt en utbredd skrivareregel skrevs — innan denna
förvanskades — endast äfter mot höger bågböjda bokstavstyper, uppträder
här regelbundat 59 ggr, nämligen äfter þ, o, 0, d, w, b ock h;
blott en gång, 4.is, äfter k, äfter vilken bokstav r äljest uppträder med
den vanliga typen. Måhända den första fsv. hds., som med
konsekvens brukar 2 äfter k, är Hälsingelagens kodex (Ups. B. 49).

s skrives fullt regelbundet rundat vid ordslut, äljes långt.

Såsom förkortningstecken användas:

1) ett vågrätt streck, vilket över vokal är nasaleringstecken
(m, n; att insättas äfter bokstaven); t. ex. 1.9 man, men vilket
över konsonant ersätter en merendels svagtonig vokal (e, ?i, ?œ;
att insättas före bokstaven); t. ex. 1.2 þcn, 1.8 eller, 2.io þe2 4.16
hawc2 2.io. hanw<#2ke.

2) en lodrätt ställd, i mitten förtjockad våglinje (5),
betecknande merendels svagtonig vokal (e, ?i, ?œ) + r, t. ex. balker, l.is
lægger, 2.u hanweerke; stundom sammanbindes detta teckens övre
ända genom ett fint i båge åt höger nedåt ock inåt gående streck
med ordets sista bokstav; 2 ggr. betecknar det blott vokalen: l.io
fbande2 I.22 wilde2.

3) för ordet marker den vanliga förkortningen, i det mr
ut-skrives ock däröver det a-liknande tecknet sättes.

Den omständigheten, att 4.is i ak2uw innehåller 2 avvikelser
från äljes i Fr. undantagslöst genomförda skrivareregler (jfr. ovan
angående i ock r), låter det synas sannolikt, att här en
interpo-lation föreligger, ock att Fr. icke har den ursprungliga läsarten,
vilken av de andra, A eller B (eller ingendera), nu än må ha den rätta.

Hopskrivning av bågslutande bokstav med äfterföljande typ,
annan än 2, förekommer mer eller mindre konsekvent i Fr.; d
hop-skrives med e, o, a; b med a, p med p. Statistiken på det alltför
ringa materialet är: d + © förekommer 11 ggr, d + o 2 ggr, p + p
1 gg — alla dessa hopskrivna; b + o 6 ggr (2 ggr hopskrivet),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1899/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free