- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
122

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122 Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.

och tång, som tillkomma honom enligt kap. 81, 92, 175,
äfven ett städ, som också tillägges honom i det troligen från
samma hand härstammande kap. 330. Herbrands vapen
säges vara "gull œlldr eda logi", hvilket är en försämring af
kap. 182: "skotælldr med gulli sem logi". I allmänhet
gäller om sköldebeskrifningen, att den är knapphändigare än
motsvarande ställen i kap. 172—188, hvilket tyder på
sammandragning 1). Såsom bekant är, utgör sköldebeskrifningen
en del af visan. I de många visuppteckningarne har den
fått sin plats på två olika ställen. I dDFGI samt sA2 —
således de flesta — begifver sig Sigurd på konungens
befallning till Didriks läger, och först efter återkomsten uppräknar
han sköldemärkena och deras ägare. dH (Vedel) har utgått
från samma anordning. dE och sC2 börja med uppräkningen
af vapnen. Det oaktadt är det tydligt, att denna i
grundformen innehaft samma plats som i sagan. Skälen därför
har jag anfört i föregående afdelning (s. 64 ff.). Då alltså
sköldebeskrifningen i sagan är en senare bearbetares verk,
och den i visans grundform stått på samma ställe som i
sagan, så anser jag detta vara ett tydligt bevis för visans
afhängighet af sagan.

Hvad själfva listan beträffar, så råda mellan sagan och
visan följande olikheter:

l:o Didrik nämnes först i visan, som n:o 5 i sagan.

2:o De flesta sköldemärkena äro olika.

3:o Kämparaden är delvis olika.

*) Från samma hand härleder sig troligen kap. 194, som innehåller
redogörelse för Ætgeirs och Vidgas släktskap. Förf. har äfven här användt
förut lämnade uppgifter, men meddelar dem icke fullt korrekt; så vid
omnämnandet af Volund; i kap. 69 heter det: Velent–––––-er Væringiar

kalla Volund–––––-sva f>yckiaz allir menn mega mest lofa hans hagleic.

at hveria {« smid er betr er gor en annat smiåi. at sa er Volundr at
hagleic er gort hevir; däraf har helt kort och oriktigt blifvit: Velenz.
t>ess er Væringiar kalla Volvnd firir hagleics sakar. Detta kap. har
ingen motsvarighet i visan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free