Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELlockhoff: Folkvisan om k. Didrik.
131
grundtvigska uppfattningen? Om |>idreks saga uppstått på
det sätt, som jag anser, d. v. s. genom muntliga berättelser,
som grunda sig på längre episka dikter på vers eller prosa,
jämte tillägg och ändringar af den norske öfversättaren
eller bearbetaren, och detta således är förhållandet med den
del af sagan, som handlar om Didriks tåg till Bertangaland,
men däremot en tysk folkvisa om samma ämne, om någon
sådan existerat, uppstått på helt annat sätt och vid
öfversättningen till danska ytterligare ändrats, således sagan och
visan åt olika håll aflägsnat sig från det gemensamma
ursprunget, om, säger jag, detta är förhållandet, synes det mig
oförklarligt, att så många likheter i uttryck finnas dem
emellan. Däremot äro dessa lätta att förklara enligt den af
mig på andra grunder förfäktade åsikten.
Jag vill nu bemöta några af de positiva skäl, som
Grundtvig anfört för sin teori, men hvilka jag hittills ej
haft tillfalle att beröra. Grundtvig faster stor vikt vid
namnformerna i sv. öfvers. Han påpekar, att många af dessa
äro mera besläktade med de i tyska dikter än de i £idr.
saga förekommande. Detta förhållande förklarar han på sitt
vanliga vis, eller att sv. öfvers, fått dem från visan. Vore
dessa tyska inflytelser inskränkta till dem, som kunna
förklaras på detta sätt, så vore en sådan åsikt rimlig. Men
nu finnas många andrå dylika inflytelser både i innehåll och
namnformer. Med afseende på innehållet vill jag påpeka
de direkt från någon tysk källa lånade uppgifterna, att
Heime hade "langa arma oc iiij alboga" kap. 14: 14 ("fler
eJenbogen mit seinen langen armen", Heldenbuch fr. 1477,
s. 619, 16), samt att, då Sigurd gjorde sig osårbar, "et
lønna-løff lag mellom hans hærdar", kap. 158: 38 ("do viel im
zwischen herte ein linden blåt vil breit", Nibel. 1. 902,
Bartschs uppl.), hvilka ställen saknas i J>idr. saga. Bland
namn, som erhållit en mera tysk fonn, vill jag nämna
Se-veke eller Sevekin, Detmar, Heyme de kleine och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
