Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. Friesen: Till tolkn. af Tune-stenen.
193
-h(a)lai8an. Återstå så de f ht. analogierna ör-runo och
nöt-stallo. Jag ser i (6r-)runo ett nom. agentis till mht. runen
’leise reden, flustern’, jfr mht. örruner jämte ör-rune, således
egentligen ’en som hviskar någon något i örat’; ags. ge-runa,
fht. kiruno ’förtrogen, vän’ är däremot bahuvrihi: ’en som
har (en) hemlighet(er) samman med en annan’; en
kompromiss af dessa båda är det i fht. sällsynta och i mht. icke
förekommande ör-kiruno, hvilket, om det vore primärt, skulle
ha den något egendomliga betydelsen ’öron-förtrogen,
öron-vän’. Hvad åter nöt-stallo beträffar, som uppträder en gång
i fht. vid sidan af de eljes brukliga fht. nötgistallo, mht.
nötgestalle (nötgestalt(e)\ ags. nyd-gestealla : gestallo ’kamrat7,
så är jag benägen att deri se en anslutning till mht.
nöt-stal(l) ’eine gewaltsame, enge umschränkung’, hvilket enligt
D. Wb. VII, 952 "sehr oft (und schon im mhd.) iibertragen
und bildlich von einer engen einschliessung und umgränzung,
von zwang und bedrängnis gebraucht wird". Är alltså fht.
örruno urspr, en annan bildning än ags. gerwna, och nötstaUo
å sin sida en på association beroende ombildning af det
vanliga not-gestàllo, så kunna de endast i ringa mån tjäna att
förklara eller belysa frånvaron af ^a-prefixet i -h(a)lai8an.
Och då det gäller ett så isoleradt ord som gahlaiba, hvilket
därtill har en från hlaifs mycket afvikande betydelse, kan
ej heller ett dylikt associativt aflägsnande af ^a-prefixet
lätteligen tänkas, minst då det gäller ett kompositum, som till
sin natur är så tillfälligt, som witada-h(a)lai8an säkerligen
måste hafva varit *) — om nu f. ö. de forngermanska språken
verkligen egt en tendens att undvika dekomposita. Burg
anför 2) ett antal fall från gammal tid, där denna tendens
åtminstone ej förmått att aflägsna -^a-prefixet. Det förefaller
mig på anförda grunder mindre sannolikt, att om i
witada-h(a)laiSan senare ledet var = got. gaJdaiba, ga- här skulle
ha saknats.
*) Jfr Buggo anf. arb. s. 23. 2) 1. c. s. 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
