Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
Tiselius: Anmälan.
som säges i det följande, gäller emellertid endast hans ovannämda
"Skuttungemålets akcentuering".
Den åsikten, att i vanligt svenskt riksspråk penultima av
rågen, best. fo. av råg, i fråga om intensiteten är av annat slag än
penultima av rågen, best. fo. av råge, torde ej ha bestritt3 av någon,
som på senare tid yttrat sig i frågan; se Kock, Om svensk
ak-sentuering s. 23 med noten (Sv. landsm. VI. 2) ock Noreen,
Inledning till modersmålets prosodi s. lif. Den senare uppger på a. st., att
man kan särskilja tre olika former av stavelseintensitet, allt efter
det olika sätt, på vilket densamma avtar: akut (skarp), grav (trög),
cirkumflex (bruten eller "sammansatt")*). K. P. Leffler antar också
tre dylika former av stavelseintensitet under benämningarna akut,
plan ock cirkumflex, men han låter dessa termer ej blott angiva
stavelsens intensitetsform, utan ock dess beskaffenhet i fråga om
tonglidning. Enligt honom är t. ex. plan "den akcent, vid vilken
tonglidning eger rum.....varvid trycket fördelas mellan båda
tonerna ock därföre blott sjunker ned till bitryckigt". Förf.
förutsätter sålunda i sin terminologi, att en viss beskaffenhet i
ex-spiratoriskt hänseende hos en stavelse måste vara förenad med
en viss given beskaffenhet i musikaliskt hänseende. Detta är
emellertid ej klokt. Det låter t. ex. mycket väl tänka sig, att i ett
mål stavelser förekomma, i vilka trycket "blott sjunker ned till
bitryckighet", utan att därför tonglidning eger rum. Hur är i rspr.
förhållandet i typen talare, talade? Noreen uppger a. a. s. 16, att
Stockholmskan i denna typ har grav taktform med tongången HAc
ock nämner intet om tonglidning i antepenultima. Saknas sådan
i värkligheten, så har på grund av sammankopplingen av det
musikaliska ock det exspiratoriska hela denna vanliga akcenttyp ingen
plats i för fis system.
De av förf. "delvis efter Noreen" antagna termerna för
kvantitetens grader
kort (helkort
, , ? halvkort
medelvarig <
19 } halvlång
1&nS {hell&ng
ock för stavelsetryckets grader
svagtryckig el. lems {J¾8’ betecknas: 0
medeltryckig el. medius
..... f semifortis „ 2
starktryckig el. fortis { forti88imU8 3
synas mig lätta
Likaledes äro
ätta att ihågkomma samt tydliga och betecknande a).
o förfis termer "tonglidning" ock "tongång" lyckligt
*) Med rätta kan man, synes det mig, tvivla på cirkumflexens tillvaro
vid sidan av akut ock grav is som form for stavelseintensiteten ock särskilt
på dess tillvaro i den utsträckning, vari den stundom antagits förekomma.
Se Lyttkens-Wulffs Aksentlära s. 102 noten ock Kock a. a. ss. 21 ock 22.
a) Meningarna om dessa termers lämplighet torde vara mycket
delade. A. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
