Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kahle: Das christ. in d. awno. dichtung.
127
d) Herr der sonne, der gestirne, des blitzes und der luft.
gramr sólar Ge. 188 u. ö., Bp. I, 14616"19, tyggi solar
Ge. 653 fmj tyggi rgpüls Ge. 9% gramr rgpla Bp. I, 5683b.
II, 693, buplangr sunnu Gd. II, 72s~8, dróttinn himintgrgu Lv.
367 f*, drottinn himna skialdar Gd. II, 167 harri heims
tyris Lv. 145 f* *), igfurr mana Bp. I, 13812, valdr måna
Gd. I, l6. Sn. E. II, 232, stiórnari mulins Gd. II, 64 2),
styrir tungla Gd. I, 527, stillir stigrnu Gþ. 37, slittandi
hnossa himins Has. 42 f>, siklingr himintungla Gþ. 77, gramr
vogna Gd. II. 58, yfirdómari himna lióma Gd. I, 202,
drott-inn hr eg g s biartloga hróts Has. 9®f#, dgglingr lopts liópgims
Lv. 352"4.
résir lopts hins Hosa Gd. I, l1, siklingr skyia Sn. E.
II, 214.
e) Herr der engel und der menschen.
gramr engla Plac. 251 f>, stillir engla Gd. I, 205, Post.
5117 (Christus?), pengül JiQfupengla Bp. I, 13816, dróttinn
himins gotna Ly. 254, valpr dråttar dyrpar Has. 361 f
ripar deilir himneskrar hirpar Mdr. 11, lojpungr (er) styrir
englum Gd. I, 502, vgl. rex coelestium agminum Mon. I, 14*.
allrar stettar yfirbiópandinn engla ok piópa Lii. I1 f>, sannr
hgjpinginn engla ok manna Lii. 286.
’) Die stelle ist nicht ganz klar. Egilss. verbindet lex. poet. 813
heim-stýriss harri ’rex solis*, aber dass die sonne die lenkerin der weit genant
wird, ist ungewöhnlich. Auf s. 829 dagegen erklärt er: tyri 4lumen1 gu.
týra, heims tyri Hue erna mundi*, sol. tyra kommt nur einmal vor in einer
schwer verständlichen und noch nicht genügend erklärten kenning Egils in
Sn. E. s. 499 en samleit sgkk sifra bruna tiru fylgfu, vgl. zu der stelle Sn.
E. m, 180, lex. poet. s. 758 unter sökk und s. 828 unter tyra. In
Cleasby-Yigf. diet. s. 646 werden angeführt: tyrfi und tyri ’a resinous fir-tree’ used
for making a fire, ferner eine lesart der Fagrsk. s. 105 tyru tri, und damit
wird wol das tira des verses zusammenhängen. Es muss in dem ausdruck
eine kenning für ’auge’ liegen. Zu vergleichen ist noch I. Aasen Ordb.
858 tyre n. ’fedt træ, fyrreved som indeholder harpix eller tiærestof. ty roe
n. tjæreved, fyrrerod hvoraf man udbrænder tjære etc.1 Hierher dürfte unser
tffrir zu stellen sein ’der feuerbaum der weit1 ist die sonne. *) Vgl. lex.
poet. s. 584.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>