Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Kock: Brytning och nasalvokaler.
marna fiol, giof etc.; nom. sg. av de femin. n-stammarna iata
"krubba", tiara, fiara, (poet.) iara "pugna".
Däremot har nasalerat a icke värkat omljud i
kortsta-viga ord,
hvarken i infin. och 3. pl. pres. av de starka verben
t
bera, skera, stela, fela, nema, feta, geta, meto, atø1),
äldre *beran, *skeran etc.,
eller i de svaga e/a "tvivla", hnefa "holde i haanden"
(jmf. hnrfi), sefa "berolige en saaledes at sindets heftighed
stilles" (jmf. sefi), äldre *ebön etc.,
eller i mask. n-stammar. Det finnes nämligen ingen
brytning i följande hithörande ord med germ. e till rotvokal:
nefi "släkting, ättling" (jmf. lat. nepos, ags. nefa, fht. nevo).
hnefi "näve". Att ordet har germ. e} framgår därav, att
i svenska dialekter den brutna formen njäva anträffas.
sefi "mind, affection". Det väsentligen synonyma siafni
"mind, love, affection" med brytning visar, att sefi hade germ. e.
sefi "släkting"; jmf. isl. sifiar "svogerskabsforhold" med
germ. i-omljud av germ. e.
geri "varg"; jmf. fht mht. gir "begehrend, verlangend",
mht. gern "begierig", got. faíhugaírns "habsüchtig", isl. giarn
med brytning. Geri "varg" förhåller sig till fht. ger som isl.
f reki "varg" förhåller sig till isl. adj. frekr "graadig, begjærlig".
isl. peli "tjäle". Att ordet hade germ. e, visar fsv. piali
med brytning.
Här må ock orden på -seti (bepseti, dróttseti, háseti,
lan ds eti, vetrseti) nämnas. Fgutn. har brytning i drozsieti
"skaffare". Men frånvaron av brytning i de isl. bepseti etc.
kan måhända förklaras därav, att brytning icke inträtt i se-
*) Som bekant finnes i isl. jämte eta med kort rotst&velse äyen (och
åtminstone från början av 1200-talet) éta med lång rotstavelse (Björn
Mag-nússon Ólsen i Germania XXVII, 262 f.), och i överensstämmelse härmed
har man i fsv. jämte ceta även ha vt äta (Kock: Fsv. ljudl. II, 422).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
