- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjuttonde Bandet. Ny följd. Trettonde Bandet. 1901 /
173

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Brytning och nasalvokaler.

173

Fsv. iaf nysv. jäv har naturligtvis äldre brytning (< *e8a),
och därav har fsv. iawa nysv. jäva avletts *).

Förhållandena äro i den normala forndanskan och i
ny-danska riksspråket desamma som i den normala fsv. och i
nysv. rspr. Jag anför danska exempel, uppställda i
överensstämmelse med den nyss gjorda utredningen av förhållandena
i den normala svenskan.

Nyda. bjælde, stjerne, fda. hiartæ nyda. hjerte, fda.
skialnæthy

fda. gialdæ nyda. gjœlde, fda. biarghæ nyda. bjærge, fda.
hialpæ nyda. hjælpe, skjælve,

fda. bialkæ nyda. bjælke, kjælke, fda. hiarnæ nyda. hjerne,
jærpe, fda. kiarnæ nyda. kjærne, fda. iattæ,

fda. iadhæ "krubba", ä. nyda. fjære, nyda. tjære, fda.
iadhær (yadehr) "kant", nyda. fjæl,

fda. stialæ 2) nyda. stjæle, fda. fidlæ nyda. fjæle]

’) De nysv. fjäsa, fjäsk, fjäska innehålla icke brytning. Orden
finnas nämligen icke i fsv. eller i isl., och Tamm uppfattar (i Etym. ordbok)
denna ordgrupp oriktigt, när han menar, att f jäs skulle vara ett urgammalt
nordiskt ord och skulle böra återföras på ett germ. *fesa-. Att j i dessa ord
tvärtom är av sent upphov, visa de nyda. fjas, fjase med ja (ej jœ), ty
brytningsdiftongen ia har i danskan övergått till jæ (isl. iafn : da. jævn etc.).
Falks uppfattning av ordgruppen i Sproglig-historiske studier, tilegnede prof.
G. B. Unger, s. 206 är därför mera tilltalande. Han anser, att da. fjas
"utidig snak, narreværk", no. dial. fjas "sludder, sladder, narrestreger" etc. hava
lånats från lågtyskan (mnt. vase "snicksnack"), och att j efter
begynnelsekonsonanten i detta liksom i många andra ord med något föraktlig
betydelse inkommit på analogisk väg. Såsom ett tyskt ord, som tillhör samma
ordgrupp, men som hittills ej synes hava anförts till de nordiska ordens
belysande, må nämnas det av Outzen: Glossarium der friesischen spräche
anförda fäs, fås "faselnd, tändelnd". — Jag tillägger emellertid att, även om
brytning hade förelegat i f jäs, fjäsa, fjäsk, fjäska, den hade varit lätt att
förklara: i så fall skulle f jäs, fjäsk ha vt äldre a-brytning och fjäska såsom
l&ngstavigt ljudlagsenligt yngre a-brytning, under det att brytningsdiftongen
från dessa ord på analogisk väg överförts till det kortstaviga fjäsa, hvilket
för övrigt även skulle kunnat vara omedelbart bildat av fjäs.

a) Lunds ordb. upptar stœlœ jämte stialæ, men att dömma av de av
honom anförda citaten finnes rotvokalen æ blott i pres. sg. stæl och en gång
(J. 2,95) i stælæ. Jmf. s. 172 noten 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1901/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free