Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Växlingen æ : iö : iä*)■
Det ser nästan ut som om man hade afstått från att
söka skingra det dunkel, som efter allas mening hvilar öfver
uppkomsten af och forhållandet mellan de nordiska formerna
sær stör siar: snær sniör sniär: fræ friö; frær friör: mær
o
miör miar) slær sliör sliär. Atminstone har frågan icke på
länge varit föremål för något uttalande i den vetenskapliga
literaturen. Då jag nu vågar bryta denna tystnad för att
framställa en teori rörande de nämda formerna, är det därför,
att en iakttagelse jag gjort sätter mig i stånd att bygga
densamma på en något fastare grund än den man hittils haft
att tillgå för ändamålet.
Yi kunna vid klargörandet af denna fråga trygt utgå
ifrån att de former, som innehålla iö och iä, i likhet med
dem, hvilka hafva rotvokalen œ, äro att återföra på samma,
resp. dylika urgermanska former med ljudförbindelsen aiw,
som got. saiws snaiws fraiw, fht. sléo gå tillbaka på.
Det försök Noreen (P.-B. Beiträge YII s. 436 ff.) gjorde
att härleda de förra från urformer med rotvokalen t, d. v. s.
växlingen œ : iö : iä från en gammal afljudsväxling, har
på goda grunder hemfallit åt glömskan. Det vore i
sanning egendomligt, om en dylik "svag" stamform, som i intet
annat germanskt språk kan påvisas hos något af de
ifrågavarande orden, i de nordiska skulle upprätthållits hos hvart
enda ett, vid sidan af den "starka". Och antaget att så vore
— utvecklingen af det nord. iö iä blefve icke mindre
gåtfull för det. Det synes omöjligt att finna en förklaring på
*) Efterföljande anmärkningar nedskrefvos till väsentlig del redan p&
v&ren 1897, såsom not i ett snart utkommande arbete om språket i
Hälsingelagen. D& emellertid deras omfång gör dem mindre egnade att framträda i
denna form, har det synts lämpligt att här publicera desamma.
14
ARKIV roa, KOBDI0X FILOLOGI xvn, »T FÖLJD XIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
