Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederschiöld: "þangbrækku". 279
lydelse i bägge landskapen, dels är det just i ÖGL, som
uttrycket uppträder tvåledadt och därigenom synes peka
tillbaka på en form, som omnämnt såväl landgräns som
hafskust.1)
I sin ursprungliga gestalt har formeln säkerligen för
landgränsen eller gränsskogen haft den omskrifning ("kenning"),
som Schlyter sökt vindicera åt pangbrækku; jag ansluter mig
alldeles till hans argumentation, blott med det förut antydda
förbehållet, att sammanskrifningen beror på ett i senare
tid inträdt missförstånd af den äldre betydelsen. I formelns
gamla gestalt har alltså, enligt min mening, kenningen pang
brækku (- backens tång, skogen) bildat det ena ledet,
troli-gen det senare ledet, eftersom OGL indicerar denna plats.
Det återstående (förra) ledet har utgjorts af någon beteckning
för hafskusten. Det är dock knappast troligt, att
beteckningen kunnat bestå i pang ensamt (såsom ÖGL:s text
. kunde förleda oss att gissa), ty för en sådan form af frasen
talar hvarken inre rimlighet eller analogi (jfr ofvan).
Mycket antagligare är, att pang i detta led åtföljts af en genitiv
bestämning, som bildat motsats till brækku och framhållit,
att pang här skulle tagas i sin egentliga betydelse
("hafs-tång").
Formelns ursprungliga lydelse skulle alltså tills vidare
kunna tecknas sålunda:
(iuir) pang ... ok pang brækku,
hvari punkterna markera platsen för den genitiv, som
bestämt det första pang.
Men bindeordet ok har icke varit fullt passande för den
ursprungliga betydelsen; det har troligen i OGL samtidigt
med den ändring i uttryckets mening, stympningen och
förvanskningen framkallat, inkommit i stället för ett äldre ætta-
*) Dessutom bör det kan ste anmärkas, att ÖGL: s uttryck leþir (hier
utlœnzskan) tyckes passa något bättre om landväg än om sjöväg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
